Den viktigaste födan för marsvin är hö - det ska alltid finnas fri tillgång på ett högkvalitativt hö

Marsvin är liksom kaniner och chinchillor grovfoderätare. Det innebär att de kan och ska smälta cellulosa med hjälp av sina bakterier i blindtarmen. I naturen är de betande djur som konsumerar mest gräs men även andra låga växter och blad från buskar. Mag-tarmkanalen är anpassad att smälta stora mängder fiberrik och energisnål föda.

Fibrer

Ger man en allt för fiberfattig och energirik föda kan allvarliga sjukdomar som trumsjuka, leverförfettning och upphörd tarmfunktion att uppstå. Marsvin har dessutom tänder som växer hela livet och ger man en allt för lättuggad kost kommer tänderna inte att slitas ordentligt. Även immunförsvaret påverkas negativt av en felaktig kost vilket leder till ökad infektionsrisk.

C-vitamin

Vad som skiljer marsvin från övriga gnagare och kaniner, är att de inte kan producera eget C-vitamin. Detta vitamin måste därför tillföras via kosten. Ett växande eller dräktigt djur behöver 30 mg/dag och ett vuxet djur 10 mg/dag. Naturligast är självfallet om man tillför C-vitaminet via grönsakerna men det kan vara svårt att veta om djuret får i sig tillräckligt. Vi rekommenderar därför att man ger C-vitamin via droppar direkt i munnen. Det finns flera preparat som är avsedda att blandas i dricksvattnet. Det kan fungera utmärkt men det förutsätter att marsvinet dricker direkt eftersom C-vitamin bryts ner i vattenlösning samt att marsvinet inte dricker mindre mängder pga avvikande smak.

Hö

Den viktigaste födan för marsvin är hö. Minst 80% av den totala kosten ska utgöras av hö. Det ska alltid finnas fri tillgång på ett högkvalitativt hö. Som komplement kan man ge blandade bladgrönsaker och fiberrika pellets. Fiberhalten bör vara minst 18%, helst 20-25%. Gnagarblandningar med frön, majs, flingor, torkat frukt och annat onyttigt, bör undvikas helt!

Tänk på att det finns marsvin som hellre äter grönsaker och pellets än hö, så man måste vara mycket restriktiv med hur mycket man lägger in av den godare maten. En matsked pellets om dagen räcker gott och väl samt en handfull blandat bladgrönt eller en liten bit paprika, broccoli eller annan grönsak.

Bladgrönt

Helst ska man variera det bladgröna så mycket som möjligt och försöka få med 3 olika sorter varje dag. Tillgången på färska bladgrönsaker kan vara sämre på vintern men på sommaren kan man plocka mycket utomhus.

Några exempel på bra bladgrönt är gräs, maskrosor och annat ogräs, blad från fruktträd, hallonbuskar och andra vanliga lövträd, sallader av det mörka, lite grövre slaget, blaster från olika rotfrukter, färska krukörter, persilja, hibiskusblad från obesprutade plantor, broccoli med blad, kål av olika slag samt spenat och mangold. Spenat, mangold, kål, brysselkål och broccoli bör man inte ge allt för mycket av då de kan orsaka ämnesomsättningssjukdomar, men i en blandning och i mindre mängder går det bra.

Att undvika:

  • Knäckebröd, skorpor, mysli, flingor, kakor och andra sötsaker bör inte ges alls. Frukt kan ges i små mängder då och då som godis.
  • Salt- eller mineralsten behövs inte till marsvin. Det kan snarare finnas risker att ge dessa stenar. Om djuret tuggar för mycket på dem ökar risken för urinsten och njurskador.

Känsliga för foderbyten

Mycket viktigt att tänka på generellt är att alla marsvin är mycket känsliga för tvära foderbyten! Ska ett nytt fodermedel introduceras, ska det göras successivt i till en början mycket liten mängd. Har marsvinet t.ex. aldrig ätit maskrosblad, börjar man att ge ett halvt blad och ökar därefter på dag för dag. Vid minsta tecken på diarré, upphörd aptit eller upphörd avföring slutar man omedelbart att ge den nya kosten och kontaktar veterinär.