Fetma kan leda till en mängd följdsjukdomar.
Fetma bland råttor
Fetma är ett mycket vanligt problem bland råttor. Det är inte ovanligt att stöta på råttor som väger 600-700 gram, ibland påträffas råttor som väger upp emot 1 kg! Vanligen är det en djurägare som av obetänksamhet skämmer bort råttan med massor av godsaker, inklusive fettrik föda såsom säd och nötter. Fetma kan leda till en mängd följdsjukdomar, såsom problem med blodcirkulation och leder
Förvuxna framtänder
Framtänderna växer hela livet på råttor och möss. Djur som har ett normalt bett ska normalt sett nöta ner tänderna så att de inte blir för långa. Djur som har någon slags bettfel kan däremot få problem med för långa tänder, som orsakar sår i tunga, läppar eller tandkött i motstående käkhalva. Dessa djur kommer att behöva hjälp med klippning/slipning av sina framtänder med jämna intervall hela livet.
Tumörer
Både råttor och möss har stor benägenhet att drabbas av tumörsjukdomar. Vissa undersökningar säger att 90% av råttorna över 2 års ålder kommer att få en tumör!
Den absolut vanligaste tumörformen hos både råttor och möss är juvertumörer (”bröstcancer”). Detta kan drabba både hanar och honor. Hos råttor är dessa tumörformer nästan alltid godartade, det vill säga de sprids inte vidare i kroppen. Däremot kan de orsaka problem genom att de kan växa sig mycket stora – vissa tumörer kan bli lika stora som råttan!
Råttans bröstvävnad sitter inte bara runt spenarna, utan sträcker sig upp på hals, på sidor, och på baksidan av bakbenen. En knöl någonstans på kroppen på en råtta kan därför alltid misstänkas vara en juvertumör. Om knölen upptäcks innan den vuxit sig mycket stor, så går det ofta bra att operera bort den. Tyvärr är en lyckad operation ingen garanti för att råttan inte senare utvecklar en tumör i någon annan av sina många juverdelar.
Hos möss däremot så är ofta brösttumörer elakartade, det vill säga de kan dels skapa mycket problem på stället, genom att bli såriga och infekterade, och de kan dels spridas till andra organ i kroppen. Av denna anledning är det mindre vanligt att möss opereras för juvertumörer.
Luftvägsinfektioner
Mykoplasma är en bakterieliknande organism som orsakar luftvägsinfektioner och lunginflammation hos både möss och råttor. Till skillnad från bakterier så kan mykoplasmaorganismer inte odlas på vanligt sätt varför en säker diagnos ofta är svårställd. Vanligen räknar man dock i första hand med att djuret drabbats av mykoplasma vid tecken på en kraftig luftvägsinfektion.
Organismen, Mycoplasma pulmonis, är mycket smittsam. Många gnagare smittas redan under dräktigheten genom att smittan överförs från modern till fostren i livmodern. Andra djur smittas via direktkontakt med kroniskt infekterade djur.
Andra gnagare som kaniner och marsvin kan vara symptomfria smittobärare. Av denna anledning bör råttor och möss inte leva tillsammans med dessa djurslag. Tänk även på att kroniskt smittade djur inte alltid uppvisar kliniska symptom. Man bör därför alltid vara försiktig vid nyinköp av råttor och möss innan de nya djuren får träffa en befintlig besättning. Minst en månads karantän är lämplig för alla nytillskott!
Symptom på luftvägssjukdomar hos små gnagare kan vara nysande, rinnande näsa-ögon, igensvullna ögon, rödfärgade tårar och rött sekret runt nosen. Då sjukdomen har gått ner i lungorna och orsakat lunginflammation ses ofta en tyngre andning, ibland tydligt hörbara biljud från luftvägarna, och nedsatt allmäntillstånd med nedsatt aptit och avmagring.
Mykoplasmainfektioner bör behandlas med antibiotika så snart sjukdomen misstänks, eftersom det annars är stor risk för en kronisk sjukdom med upprepade insjuknanden under djurets hela liv. Ofta måste djuret även behandlas med ytterligare något antibiotikapreparat mot de följdsjukdomar som ofta hänger samman med mykoplasmainfektioner.
Vissa djur blir helt återställda efter genomgången behandling. Andra djur kommer att dras med kroniska besvär med luftvägarna. Att en del djur svarar sämre på behandling kan bero på ett flertal faktorer – en sent insatt behandling; en individ med dåligt immunförsvar; en ohygienisk miljö med mycket urinämnen i luften; en gammal individ etc.
Sendaivirus är en annan allvarlig luftvägsinfektion, framför allt bland möss som hålls i stora besättningar. Ofta förekommer detta virus samtidigt som mykoplasma, vilket förvärrar sjukdomen och ökar dödligheten i gruppen.