Häst
Smådjur
Agria Djurförsäkrings och Svenska Kennelklubbens forskningsfond delar ut medel till 25 forskningsprojekt samt två utvecklingsprojekt rörande smådjur. Ytterligare 12 projekt från 2011 och tidigare har fått fortsatt stöd. Det sammanlagda värdet är 5 miljoner kronor.
Prioriterade forskningsområden
Forskning som berör djurskyddsmässiga aspekter på avelsurvalet
Juvenil demodikos hos hund (år ett av tre)
Bergvall Kerstin, SLU
Juvenil demodikos är en vanlig hudsjukdom hos hund orsakad av parasiten Demodex canis med inflammation och bristning av hårsäckar samt sekundära bakterieinfektioner som följd. En genetisk bakgrund har ansetts föreligga och vissa raser har dokumenterats vara tydligt predisponerade. Syftet med studien är att kartlägga förändringar i arvsmassan associerade med sjukdomen, utreda samband mellan sjukdomen och olika typer av genetiska risk- och skyddande faktorer.
Utvärdering av diagnos- och behandlingsmetoder för smådjur
Värd genotyp: ett nytt mål för kontroll av Staphylococcus pseudintermedius? (år ett av två)
Damborg Peter, Köpenhamns universitet
Staphylococcus pseudintermedius är en viktig sjukdomsorsak hos hund. Undersökningen syftar till att identifiera bärare och icke-bärare av bakterien hos Labradorer och försöka identifiera genetiska värdfaktorer. I framtiden kan kanske avelsprogram utarbetas för att selektera för hundar som är fria från Staphylococcus pseudintermedius.
Prevalens och antimikrobiell känslighet av Stafylokocker hos hundar i Danmark. (år ett av ett)
Boysen Lene, Danish society of veterinary dermatology
Målet med denna studie är att undersöka förekomsten av Stafyloccus pseudintermedius och dess känslighet för antibiotika i Danmark. Hypotesen är att stafylokocker som hittas vid första gångs hudinfektioner visar relativt lite resistens mot ett smalt spektrum av antibiotika. Prov kommer att tas från 200 hundar vid tio kliniker. Resultatet avses ligga till grund för en nationell antibiotikapolicy med ambitionen att minska användning av bredspektrum antibiotika.
Ökad säkerhet vid kaninanestesi (år ett av två)
Hedenqvist Patricia, SLU
Risken att dö i narkos är 14 gånger högre för kanin än hund. Därför tvekar veterinärer inför kaninsövning. Genom mätning av fysiologiska parametrar kan narkos med minimal påverkan utarbetas. Intravenös sufentanil-midazolam narkos används till andra djurslag med dålig cirkulation. Preliminära data från kanin pekar på fördelar på cirkulationsapparaten med denna metod jämfört med annan intravenös narkos.
SAA och CRP som indikatorer på postoperativa komplikationer till TPLO hos hund (år ett av ett)
Löfqvist Karin, Regiondjursjukhuset Helsingborg
Studien syftar till att på hundar med naturligt uppkomna främre korsbandsskador undersöka om akutfasproteiner (C reaktivt protein - CRP och Serum Amyloid A - SAA) kan användas som tidiga indikatorer på komplikationer efter operation, samt bidra till att skilja olika typer av komplikationer från varandra. En objektiv metod att tidigt detektera och specificera komplikation möjliggör tidigt insatt terapi och minskar lidande, onödig provtagning och behandling.
Identifisering av gener assosiert med katarakt hos Norsk buhund (år ett av ett)
Lingaas Frode, Norges veterinærhøgskole
Det er startet et prosjekt for å skaffe kunnskap over forekomsten av katarakt i Norsk buhund. Mer enn 200 hunder er øyelyst og det er samlet inn DNAprøver fra alle hundene. Det vil nå bli gjennomført genetisk analyse av 100 prøver for å identifisere gener som er assosiert med katarakt. Dersom en lykkes i å identifisere områder som inneholder gener som er assosiert med sykdommen, vil en senere sekvensere områdene for å identifisere gener og mutasjoner som kan være assosiert med for katarakt.
Forskning avseende funktionsnedsättande sjukdomar
En heltäckande studie av sjukdom och dödlighet i Flatcoated retriever (år ett av tre)
Ivansson Emma, Uppsala universitet
Varannan Flatcoated retriever dör före 10 års ålder och cancerfrekvensen är hög. Denna unika och heltäckande studie innehåller registrering av samtliga dödsfall och cancerdiagnoser i rasen under ett år, en framåtsyftande studie där en årskull valpar följs genom livet, samt insamling av prover från årskullen och hundar med cancer för att möjliggöra genetiska studier. Förhoppningen är att ökad kunskap på sikt ger en friskare ras. Metoder framtagna inom detta pilotprojekt kan användas i andra raser.
Karaktärisering av genetiska riskfaktorer för lymfocytär thyroidit hos hund (år ett av tre)
Rosengren Pielberg Gerli, Uppsala universitet
Lymfocytär thyroidit är en av de vanligaste hormonsjukdomarna hos hund. Det är en autoimmun sjukdom som inte kan botas och som allvarligt påverkar hundens livskvalitet om den inte behandlas. Projektet syftar till att karakterisera och identifiera genetiska riskfaktorer med mål att kunna utveckla möjlighet för genetisk testning och behandling.
Forskning som särskilt berör katt
Effekt av njurdiet vid lindrig njursjukdom hos katt, och betydelse av ultraljud (år ett av tre)
Heiene Reidun, Blå Stjärnans Djursjukhus Göteborg
Framåtsyftande studier krävs för att utvärdera om ultraljudsförändringar på njurarna bör leda till behandling med njurdieter hos katter som inte visar symptom på sjukdom. Målet med denna studie är att undersöka om ultraljudsförändringar i njurarna kan förutsäga nedsättning av njurfunktionen hos i övrigt symptomlösa katter. Ytterligare ett mål är att undersöka om njurdieter kan fördröja ytterligare nedsättning av njurfunktionen.
En longitudinell studie av det prognostiska värdet av troponin I i HCM hos katt (år ett av ett)
Langhorn Rebecca, Köpenhamns universitet
Studien syftar till att undersöka det prognostiska värdet av ett regulatoriskt protein, troponin, hos katter med hypertrofisk cardiomyopati, en hjärtsjukdom med förstorad hjärtmuskel som följd. Studien kommer att göras som en framåtsyftande studie där katter med denna form av hjärtsjukdom undersöks var 6:e månad.
Utvärdering av gamla och nya metoder för räkning av trombocyter hos katt (år ett av ett)
Lilliehöök, Inger, SLU
Räkning av blodplättar hos katt blir ofta fel pga att katter ofta har mycket stora blodplättar och att deras blodplättar ofta bildar stora aggregat efter provtagning.
Vi planerar att analysera 40-50 kattprover med 4 vanliga metoder och undersöka deras prestanda vid räkning av blodplättar hos katt, samt prova ett nytt reagens som påstås lösa upp eventuella aggregat.
Övriga forskningsprojekt
Fysiologiska mätvärden som indikatorer på hundars beteende och personlighet (år ett av tre)
Sandberg Eva, SLU
Hundar skiljer sig från varandra beteendemässigt och fysiologiskt och ärftliga faktorer har sannolikt stor betydelse. Syftet med projektet är att bättre förstå sambanden mellan hundens beteende och förändringar i hjärtfrekvens och hormonkoncentrationer under olika testsituationer, t ex BPH. Detta forskningsprojekt kan förhoppningsvis leda till resultat som har betydelse i avelsarbetet för bättre mentalitet hos flera hundraser och dessutom öka kunskapen om BPH:s avelsutvärderande funktion.
Utöver dessa anslag har två särskilda utvecklingsprojekt beviljats medel från fonden för forskningsåret 2012. Brenda Bonnets projekt “A Canine Health and Welfare Information Network” (Chawin) har tilldelats 500 000 kr. Projektet syftar till att skapa en internationell plattform för utbyte av information om hundars hälsa. Inom ramen för projektet kommer Breed Profile att uppdateras och också lyftas till en internationell nivå.
Vidare har 500 000 beviljats ett projekt med syfte att utveckla ett nytt diagnosregister. Behovet av ett nytt diagnosregister har framförts i många sammanhang, bl.a. på det av fonden anordnade forskarmötet i augusti förra året. Uppdaterat diagnosregister av stor betydelse för att kunna följa framtida sjukdomsutveckling och för Agria att ska kunna följa kostnadsutvecklingen i djursjukvården.