Kattens öron kan ge flera olika huvudsignaler som exempelvis: avspändhet, vaksamhet, upphetsning, aggressivitet och försvarstillstånd.

Vad säger kattens öron?

  • Vid avspändhet pekar öronen framåt eller lätt utåt, men är precis som katten i detta tillstånd, avslappnade.
  • Vid vaksamhet eller intresse är öronen helt lyfta och öronöppningarna riktade framåt.
  • Under upphetsning kan öronen rycka lite och vara riktade i den riktningen som det som väckt intresset befinner sig i.
  • Vid aggressivitet/rädsla kan öronen vara bakåtvridna men inte alltid helt platta. När öronens baksida blir synliga framifrån i kombination med andra signaler såsom att katten gör sig stor och t.ex. fräser är det en mycket hotfull signal.
  • Hos en försvarsinriktad katt är öronen positionerade helt platt mot huvudet (det finns vissa raser som genetiskt har öron som ser ut så här och det gör det svårt för andra katter att förstå vad dessa katter förmedlar med sitt kroppsspråk).
  • Vidgade pupiller i samband med vissa öronpositioner och ett visst kroppsspråk är antingen ett tecken på rädsla eller upphetsning samt att resten av kattens kroppsspråk kan förmedla väldigt många olika saker.

Kattens ljuduppfattning

Katten uppfattar ljud med högre frekvens än både människan och hunden, upp till 85 kHz, medan människan endast kan urskilja frekvenser upp till 20 kHz. Det innebär att katter har förmågan att höra saker som vi inte kan och det kan göra att katter kan bete sig ”oförklarligt” eller till synes konstigt ibland, eftersom de hör saker som vi inte hör. Det är dock nödvändigt för dem att kunna höra t.ex. ljudet av en mus, medan vi inte behöver kunna det.

Utöver att de har en mycket bra hörsel kan de dessutom rotera sina öron 180° med hjälp av 32 små muskler och därmed rikta öronen mot ljuden som de vill höra och även distansbedöma ljudet genom att jämföra ljudets styrka mellan öronen.

Om en katt skulle förlora sin hörsel kan de anpassa sig till detta genom att i stället använda sig av sina andra sinnen mer och t.ex. ”höra” med tassarna och morrhåren och läsa av vibrationer i marken och luften. 

Så använder katten sina morrhår

Dövhet kan vara ärftligt hos katter med viss pälsfärg

Det har visat sig att katter med vit päls har större sannolikhet att vara medfött döva. Är den vita katten dessutom blåögd (på ett eller båda ögonen) ökar riskerna ytterligare och lång päls ökar riskerna för att det ska vara bilateralt, alltså dövhet på båda öronen. Den ärftliga defekten är alltså knuten till pälsfärg, ögonfärg och pälslängd hos den vita katten.