Valpen växer upp till tonåring

Den tultande och storögda valpen, som såg på livet med nyfikenhet och spänning, går inte längre hack i häl. Glada gläfs har tystnat och numera hörs bestämda skall. Fjunen på överläppen har grovnat och intill dig står en stadig hund, en ung vuxen med nya krafter, förmågor och drifter. Limbot mellan valp och vuxen kan vara påfrestande för alla inblandade. Så mycket förändras, så snabbt. Hormoner sprutar åt alla håll och kanter, du känner kanske inte igen din hund i vissa sammanhang och din hund känner verkligen inte igen sig själv i samma sammanhang. De stora förändringar som sker fysiskt, mentalt, emotionellt och hormonellt tar tid att genomgå. Och precis som mänskliga tonåringar så kämpar olika hundar olika hårt med omställningen.

När blir en valp unghund?

Valpens övergång till unghund sker vid omkring 6–12 månaders ålder, beroende på ras och individuella faktorer. Raser som är små i storlek som vuxna, exempelvis en jack russell eller en mops, går in i unghundsfasen tidigare än storväxta raser som en schäfer eller en mastiff. Entrén kan även påverkas av individuella faktorer; en del individer är lite lillgamla och går igenom fasen i ett nafs, medan andra är valpiga länge och blir unghundar sent.

10 tecken på att din valp blivit unghund:

  1. Din hund går igenom en snabb tillväxt där inte bara höjd och längdökning är uppenbar utan även tillväxt av muskelmassa. Hunden blir grövre och stabilare och kroppsproportionerna liknar mer den vuxna hundens.
  2. Din hund blir allt självständigare och vill ta sig an omvärlden och allt i den med ny entusiasm, nyfikenhet och kraft. Unghunden är oftast modigare, impulsivare och mer energisk än valpen. Självbevarelsedriften kan vara stundvis hög och sedan låg.
  3. Din hanhund kan börja lyfta på benet, och om han redan gjort så, kan kissandet ske oftare och i mindre doser. Hunden börjar revirmarkera målmedvetet och är även mån om att sprida sin doft på promenaderna. För tänk om en tik strosar förbi och tar upp spåret.
  4. Din tik har börjat löpa och även hon kan förändra sitt kiss-beteende genom att kissa i små skvättar oftare, av samma skäl – lämna information till hanhundar gällande var hon befinner sig.
  5. Nosandet tar nya proportioner. Informationen i alla doftfläckar (om var viltet gått, grannhunden varit, den jämnåriga tiken i området, katten i huset intill) blir extra spännande.
  6. Din hund kan utveckla en större integritet och sätter tydligare gränser gällande vad den tycker är okej och inte.
  7. Instinkter och rasegenskaper, som driften att valla, jaga, vakta med mera, utvecklas än mer och rotar sig i hunden, vilket gör att den kan ha nya behov och önskemål.
  8. Förändringar i beteende gentemot andra hundar, djur och människor. Som sexuellt uppvaktande, utmanande av hundar av samma kön, jakt av andra djur, större integritet gentemot främlingar.
  9. Problembeteenden gör ofta debut eller intensifieras. När hunden blivit mer målmedveten, starkare och mer uthållig, så kan de där små skutten i kopplet bli till utfall, dragandet ohållbart, hoppandet vid hälsning ett kaos.
  10. Koncentrationsförmågan kan upplevas som lägre, men i själva verket är unghunden bara väldigt fokuserad på så mycket mer och annat än just dig. I själva verket är inlärningskapaciteten och den mentala förmågan högre i unghunden, men i korta pass och i störningsfria miljöer.

Se på din hund med nyfikenhet och tålamod – det tar er långt. För den här livsfasen kommer att innebära utmaningar, och din hund kommer sannolikt "balla ur" lite. Det hör liksom åldern till och det är okej. Ge din hund rätten att vara tonåring och allt vad det innebär, gör så utan att sätta hunden i ofördelaktiga situationer som kan leda till alltför stora konsekvenser.

Se omvärlden ur unghundens perspektiv

Det kan kännas lite sorgligt, men det är hög tid att släppa taget om din valp och titta på din hund med nya ögon. Du står inför en unghund som behöver din förståelse för tonårshjärnans funktioner och utmaningar, för könshormonernas påverkan på sexuella drifter, om önskan att bilda familj och vara viktig i flocken på riktigt, viljan att använda sina nyfunna superkrafter i form av styrka, fart och mod, och drivet att nyttja sina rasegenskaper och instinkter till max. För där, i allt det, står din unga vuxna hund och glänser i total förvirring över att alla inte längre är som det var. Om din unghund bjuder dig på ett virrvarr till vardag, så vet med dig att det sker på grund av förvirring, inre konflikter eller frustration – inte av illvilja eller med syfte att klättra i rang eller utmana ditt ledarskap. Hundars tonårsrevolter handlar om kaoset inom, krocken mellan deras naturliga beteendebehov och livet i en mänsklig värld, och om en omställning till något nytt och främmande.

Unghunden i det vilda

Som frilevande hade en unghund först gått lärling hos någon i flocken som sysslat med vakt, jakt, matsökande eller omvårdnad av andra i flocken. De hade lärt sig spetsa sina förmågor och sedan använt dem och uppskattats för det. Därefter hade några av tonåringarna packat ryggsäcken och gjort sig redo att flytta hemifrån, eller i vilket fall sätta upp en basstation i revirets periferi. Raggat upp en jämnårig partner, hållit undan konkurrensen och sen övat på att göra valpar och sånt. De hade fått användning för alla nyfunna känslor, drivkrafter och förmågor. En unghund i koppel, i vår värld, hindras från det mesta av allt det. För hur hade det annars sett ut? Men det är också en orsak till varför de ibland kan framstå som rätt bökiga, bröliga och stundvis bråkiga. De slår bakut, gör revolt, tittar trånande mot en horisont de aldrig kommer att nå. För även de, likt sina frilevande artfränder, söker febrilt efter sin plats i livet och roll i flocken. Förstå det, och kompensera din unghund så gott det går, för då kan ni tillsammans uppnå en balans och skapa förutsättningar för harmoni.

Unghundens känslor i gungning

Unghundens tonårshjärna är en stormig plats, där både hormoner och känslor kraschar samman som vågor mot en klippa. Under denna period genomgår hunden en snabb utveckling, vilket kan göra den både mer känslig och förutsägbar för oss.

“Precis som hos människor blir de emotionella reaktionerna och impulserna starkare när hjärnan omstruktureras, vilket gör att hunden känner mycket av allt, vilket kan vara överväldigande för alla.”

Blir unghunden arg, blir den jättearg; blir den rädd, sårad, förvirrad - ja, då blir den jätte mycket av allt det. Och det kan växla snabbt från den ena till den andra känslan. Och allt är som det ska vara. Det är effekten av en unghundshjärna under utveckling.

Hundens tonårshjärna genomgår en omstrukturering, särskilt i de områden som styr känslor och impulskontroll, som amygdala och prefrontala cortex. Det gör att hunden kan reagera mer intensivt på omgivningen och ha svårare att reglera sina känslor. Samtidigt ökar nivåerna av könshormoner som testosteron och östrogen, vilket kan ge upphov till större känslomässiga svängningar. Dessa hormoner påverkar både känslor och därmed beteenden (en mycket fascinerande lära som heter psykoneuroendokrinologi), vilket gör hunden mer benägen att reagera impulsivt, känna oro eller uppleva en ökad energi och rastlöshet. En annan faktor som bidrar till den känslomässiga stormen är den ökade synaptiska aktiviteten i hjärnan, där nervceller kopplas om och stärks i en rasande takt. Resultatet blir en mix av osäkerhet och nyfikenhet om vartannat, vilket kan uttryckas som en ambivalens i unghunden.

Vikten av vila och en paus från alla intryck

För en unghund är det viktigt att få utlopp, mer motion, rastypisk aktivering, javisst! Men… många unghundar överaktiveras i hopp om att trötta ut dem. När det i själva verket är minst lika viktigt för dem att få sova djupt och länge, och ha tråkigt och därför välja vila. För unghundar behöver pauser från alla intryck omvärlden innebär och en rast från sig själv. Deras kroppar behöver sova för att processa allt nytt och lagra energi till den spikraka utvecklingskurvan de står mitt i. Allt en unghund står i gör att den lätt kan bli överstimulerad mentalt och emotionellt. Ett ständigt flöde av ljud, lukter och synintryck, förväntningar från oss, nya känslor inom, kan skapa stress. Därför är regelbundna pauser, både hemma men även på promenaden, ett bra sätt att ge hunden möjlighet att återhämta sig och bearbeta sina intryck. Så se till att din unghund får en god natts sömn, men även sover ett par timmar för- och eftermiddag på en trygg plats där den kan vila eller sova ostört. Sömn är avgörande för att unghunden ska utvecklas på ett hälsosamt sätt.

Så ger du unghunden vad den behöver

Ändrade drifter och behov: vakt

Nya drifter och behov väcks och måste hanteras och få utlopp. Din unghund kanske inte längre tar knackningen på dörren med ro, skäller inte längre exalterat utan argt, en beredskap och vaksamhet har väckts. En koppling till förmågan att driva bort inkräktare. Det kan kräva att du tar till ett nytt förhållningssätt. Ett samspel kring vakten där hunden lär sig larma, tackas och belönas för det. Sedan tar du över genom att ställa dig i fönstret/dörren och titta ut. Du repeterar “tyst, jag har det” och belönar hunden strategiskt på en plats du vill ha den när du öppnar porten, som bakom dig eller i ett sidorum. Rutinen behöver repeteras och nötas in, och vara fri från konflikt och konkurrens. För på så vis ger du unghunden rätt att vara delaktig i flockens försvar, utan att driften går överstyr och blir farlig för andra eller din hund.

Ändrade drifter och behov: jakt

Många unghundars nosvingar fladdrar med nyfunnen iver vid doften av vilt och boskapsdjur och små husdjur också för den delen. De spårar intensivt i skog och mark, lyssnar efter minsta knack i skogen och kan inte förstå varför kaninen i grannens utebur inte ligger i matskålen. Märker du av detta bör du rikta hundens drivkraft och vilja att jaga mot ett önskvärt och tillåtet stimuli. Testa personspår, sökövningar, belöna med jaktlek och jobba systematiskt även med tillvänjning av viltdoft och öva på signaler som “stopp”, “vänd om” i relation till viltslag eller synintryck av andra djur.

Ändrade drifter och behov: vallning

Detsamma gäller valldriften som kan väckas starkt i en unghund med egenskapen i blodet. Om ett gediget utlopp inte ges, ett där impulsivitet, knivskarpt fokus, fart och kontroll får utlopp, kan hunden omrikta sitt behov att valla på andra: ankorna i dammen, cyklisterna i stan, joggarna i spåret eller barnen på lekplatsen. Det blir ju lätt kaotiskt. Miljöträna och lär in signaler som “låt bli” och “fot” för att lära hunden hur man tar sig förbi dessa svårigheter och belöna gärna med lekar som ger din hund möjlighet att utföra vallningsbeteenden, som att stoppa dig när du piper iväg. Men, öva inte bara på kontroll och återhållsamhet, se till att din vallhund även får utlopp för sina beteendebehov och förmågor i andra kontexter. Man kan inte bara korka igen en instinkt. Den behöver också ett utlopp.

Ändrade drifter och behov: relationer med andra hundar

Unghundens sociala interaktion och umgänge utvecklas enormt under denna livsfas. Deras förhållningssätt, intentioner och även hur de bemöts av andra hundar förändras. Dynamiken mellan hundar förändras när valpen blir tonåring. Den tidigare lekfulla valpen kan nu börja känna sig mer konkurrensinriktad eller försvarsinriktad mot andra hundar, vilket kan skapa förvirring för både hunden och omgivningen. Din valp kanske älskade att tumla runt med allt och alla, medan samma valp som unghund kan blänga surt på tidigare lekkamrater, ragga på polaren som det förr glatt sprungits ikapp med och ifrågasätta grannhundens existens i trapphuset. En unghund kan uttrycka en ovilja, som att morra, dra sig tillbaka eller lufthugga mot hundar de inte vill ha nära; det kan bottna i tidigare erfarenheter som satt sina spår, eller en naturligt större integritet.
En unghund kan även bemötas av andra hundar på nya vis. Ponera valpen som tultar in i hundrastgården och möts av en hundflock och bedyrar dess söthet och ljuvliga, oskyldiga sätt. Några månader senare möter samma hund, nu i målbrottet, ett gäng hundar som bjuder upp till dans, tafsar lite, driver bort om intresse finns för samma tik. Ja, du förstår. Din hund är på samma plats, men förskolan har blivit ungdomsgård, musiken är högre, testosteronet flödar, maracas har bytts mot biljard och sparkdräkter mot skinnpaj. Det kan näst intill ske under en natt, så förändringen är stor för våra kära hundar, och känslostormen kan leda till konsekvenser vi helst vill vara utan.
Med detta i åtanke, hjälp din hund att hantera dessa nya känslor genom att guida den i det sociala spelet, pausa leken, bryt in om det går för tufft till, undvik helt umgänge med vissa (ofta hundar av samma kön i ungefär samma ålder). Socialisera lite lagom, med väl utvalda vänner, öva mötesträning och umgås i grupp utan sociala interaktioner. Det kommer ge din hund trygga, säkra, utvecklande och trevliga erfarenheter av andra hundar i en period då känslor och hormoner stormade som mest.

Ändrade drifter och behov: relationer med andra människor

Unghunden kan också utveckla ett nytt synsätt på andra människor. En reservation eller ett avståndstagande kan ta vid. De kan behöva ett annat bemötande än tidigare, större avstånd och interaktioner främst med folk som förstår sig på hundspråk och kan anpassa sig efter hundens signaler och respons på umgänget (valpen hade precis samma behov).
Tidigare kanske valpen accepterade (eller opponerade sig inte så kraftigt) när den blev gosad med eller lyft av främlingar, men en unghund fräser ifrån snabbare och tydligare, eller flyr för den delen. Det betyder inte att din hund har blivit opålitlig och farlig, utan att den har förändrats och har andra behov som du måste respektera. Det kan handla om tidigare erfarenheter som satt sina spår, eller en naturligt större integritet. Precis som tonåringen som inte längre vill sitta i mosters knä och få håret flätat, utan istället sitter på andra sidan bordet med en egen kopp kaffe i handen och pratar om livet. Saker förändras. Så även för våra hundar. Du kan behöva tolka mellan andra och din hund, berätta vad din hund behöver och ibland säga nej till händer som vill klappa eller folk som vill leka.
Unghundar kan även börja göra utfall på promenaden, kasta sig ut i kopplet och skälla mot folk som passerar förbi snabbt en mörk kväll eller dyker upp bakom en husknut. Det kan handla om rädsla eller social aggression, men det kan även vara en naturlig förändring av ökad vaksamhet under tonårstiden. Ditt jobb är att gå före i kniviga lägen, träna hunden till att komma in till sidan vid möten och guida hunden rätt istället för att låta den stå längst ut i kopplet och agera på hundars vis. Ta hjälp för att lösa beteenden om det befästs och känns problematiskt, en etolog eller hundbeteendeutredare är rätt person att kontakta. Det finns ingen skam i att behöva den hjälpen, det vore däremot skamligt att inte hjälpa din unghund till ett mer fördelaktigt känsloläge och agerande mot andra.

Ändrade drifter och behov: habegär och resursförvar

Modet, styrkan, konkurrenskraften i kombination med det ökade närings- och energibehovet kan leda till att unghundar blir lite som Gollum och hans ring kring mat och tuggben, eller bli en mästertjuv och snatta allt ätbart inomhus såväl som på promenaderna. Det är förståeligt och därför gör du rätt i att inte bråka om saken, tillfredsställ behovet och träna på det som behöver tränas på.
Utfodra med ett kvalitativt foder som täcker unghundens närings- och energibehov, är din hund lite tunn i hull, öka även fodermängden eller introducera lunch istället för enbart frukost och middag. Ge ett tuggben om dagen (tillgång stillar habegäret medan brist på resurser spär på dilemmat). Och se till att du och alla andra låter hunden äta ifred! Öva sedan på “låt bli” i relation till störningar som utlagd mat, träna hunden att “spotta ut” på signal utan att du tar i den, och “loss/tack” så att hunden får orsak att uppleva att det lönar sig att lämna ifrån sig resurser.

En övergående fas, håll ut!

Unghundsperioden är fylld av hormonella, sociala, fysiska och beteendemässiga förändringar. Din hund kommer älska att du läst denna artikel och förstår och accepterar hundens utveckling och hjälper den genom förändringsprocessen på ett konstruktivt sätt hellre än att ta tonårsrevolter som något som ska stävjas. Du kommer ju istället fokusera på att ge hunden utlopp för sina nya behov och drivkrafter, du kommer att nyttja din hunds superkrafter, träna på det som behöver tränas på, se till att avslappning och sömn optimeras för bearbetning av allt det nya, du kommer att ge din hund en meningsfull roll i flocken och guida i det sociala spelet, vilket är avgörande för en harmonisk tonårstid.

“Och du, kom ihåg, detta är en övergående fas och kaoset det innebär är ett gott tecken på att din hund är en frisk och helt normal tonåring.“

På andra sidan tunnel av unghundsperioden kommer du med stor sannolikhet se tillbaka på det hela med ett trött leende, och kanske sakna alla tokiga upptåg, insikter, skratt och lärdomar din hund bjöd dig på. För detta är en rolig, galen och spännande fas i din hunds liv!