Skendräktighet hos hund

Om din tik uppför sig konstigt efter löpet så är risken att hon drabbats av skendräktighet stor. Man räknar med att 40 procent av alla tikar blir skendräktiga. Under skendräktigheten tror tiken själv att hon ska få valpar och uppvisar både fysiska och psykiska symtom.

En tik som är skendräktig kan bli trött och sova mycket

Vad är skendräktighet?

Skendräktighet är ingen sjukdom utan är tikens hormonella beredskap för att ge di och vårda valpar. Omedelbart efter att tikens höglöp (östrus) avslutas, inträder efterlöpet (metöstrus), en period som motsvarar dräktighetstidens längd. Den här perioden inträder vare sig tiken paras eller inte. Även om du inte parar din tik så kan hon alltså få symtom på dräktighet, skendräktighet.

Symtom på skendräktighet hos tik

Varje tik kan reagera på olika sätt under skendräktigheten. Vissa visar alla tänkbara symtom medan andra endast visar ett eller ett par.

• Trötthet hos tiken
• Ökad sömn och vila
• Svullnad runt buken och eventuell viktökning
• Juversvullnad och produktion av mjölk eller sekret
• Förändrat ätbeteende, antingen minskad eller ökad aptit
• Modersbeteende, exmpelvis att bädda och bygga bo
• Rastlöshet, oro eller ökad aggressivitet

Ibland stimulerar tiken själv mjölkproduktionen genom att slicka och ibland själv snutta på sitt juver. Mjölkproduktionen kan orsaka förändringar i mjölkkörtlarna. Med lite otur kan den också leda till att tiken får mjölkstockning. Tiken kan även få kräkningar under denna period.

Hur länge är en tik skendräktig?

Skendräktigheten varar vanligtvis i flera veckor och kan vara besvärligt för både hunden och ägaren. Under denna period kan tiken uppleva fysiska besvär och psykiskt obehag. Det är viktigt att observera och hantera tiken under skendräktigheten för att undvika eventuella komplikationer.

Hur påverkas tiken av skendräktigheten?

De synliga tecknen på skendräktighet brukar uppstå en till två månader efter löpet. Rent fysiskt kan tiken kan gå upp i vikt och hon blir då gärna svullen runt buken. Hon kan få juversvullnad och bilda mjölk eller ett tunt sekret i juvren. Ätstörningar förekommer också. Ofta vill tiken inte äta alls under en period och då är det naturligtvis viktigt att du ser till att hon i alla fall får i sig vatten. Vissa tikar får i stället ökad aptit.

Tikens beteende kan också påverkas. Hon kan få ett utpräglat modersbeteende; hon bäddar och bygger bo. Hon kan också vara allmänt rastlös och orolig. Det händer även att tiken adopterar allehanda ting, till exempel gosedjur och skor, som sina ungar. Tiken kan också bli nervös eller slö och ibland ses även en ökad aggressivitet.

De flesta tikar som blir skendräktiga får huvudsakligen de fysiska tecknen och blir kanske lite allmänt nedstämda under perioden.

Hur kan jag hjälpa en skendräktig tik?

För att minska symtomen på skendräktighet kan du försöka öka motionen för tiken samtidigt som du minskar på matintaget. Se till att tiken får tillräckligt med vatten även om aptiten minskar. Försök förhindra självdiande, ge tiken psykisk stimulans och aktivitet kan också vara till hjälp under skendräktigheten.

Medicin mot skendräktighet

Det finns även en receptbelagd medicin som du kan få utskriven av din veterinär som motverkar skendräktighet. Den brukar rekommenderas om din tik påtagligt påverkas av skendräktigheten. Detta läkemedel motverkar skendräktighet genom att hämma mjölkproduktionen och lindra relaterade symtom. Rådfråga din veterinär innan du ger medicin till din tik för att utesluta eventuell dräktighet och undvika biverkningar.

Varför blir tiken skendräktig?

För den nutida hunden fyller inte skendräktigheten någon funktion utan ställer oftast i stället till besvär. I vargflocken hade dock skendräktigheten en viktig funktion. Bland vargarna är det endast flockens ledartik som får lov att föda valpar. Man antar att det fungerar på detta vis för att flocken blir starkast om endast generna från de sundaste och starkaste djuren förs vidare.

Om det skulle hända något med flockens ledartik så att hon inte själv kan ta hand om sina valpar, ska någon av de andra, skendräktiga, tikarna kunna gå in och ge di åt valparna i stället för mamman. På så vis säkerställs att just ledartikens anlag förs vidare till nästa generation.