Beteendeförändring kräver insikter inom hundpsykologi
Vi behöver djupdyka ner i hundens motivationssystem, hjärta och hjärna. Att lösa reaktiva hundars dilemman och få till trevliga hundmöten på promenaden handlar inte bara om att träna in ett nytt moment, det kräver även en förståelse för varför hunden gör som den gör. I den insikten ligger en del av lösningen; där finner vi vad som motiverar hunden, och det kan vi använda till vår fördel. Vi snackar smart hundträning som löser orsaken och ger dig långsiktiga och hållbara resultat. Att klippa blasten på ogräset får den bara att växa sig starkare och större, så låt oss dra upp roten.
Varför blir hunden hysterisk vid hundmöten?
Det finns flera skäl till varför hundar blir utåtagerande när de ser en annan hund. Det kan exempelvis handla om en rädsla eller en ilska som väcks på grund av negativa erfarenheter, en social frustration på grund av inadekvat socialisering, eller en hög förväntan från att ha fått hälsa i koppel på andra hundar.
Vad motiverar vem?
Orsaken bakom en hunds reaktivitet och lättantända känslostormar bör analyseras. Råder en rädsla kan den uttrycka sig både i flykt men även i utåtagerande. Lösningen kan då ligga i ditt beskydd av hunden, och den hunden kan egentligen ha en önskan om avstånd trots att den kastar sig fram. Här har vi två bra metoder för just denna hund: att ställa sig framför med ryggen mot den egna hunden och fronten mot mötet, samt att ge sin hund ett ökat avstånd från mötet när den agerar fördelaktigt, lugnt och trevligt.
Som motsats föreställer du dig hunden med hög förväntan vid åsynen av en artfrände, efter att ha fått hälsa på andra hundar i koppel. Denna hund vill fram mot hunden. Här är ett ökat avstånd inte en funktionell belöning. Att backa undan när hunden är lugn kommer inte att öka hundens motivation att vara lugn; tvärtom, då hunden får en konsekvens som inte är önskvärd. Här behöver vi tänka till. Om hunden vill fram kan en del av hundens belöning ligga i att få nosa där den andra hunden gått, spåra efter en bit men givetvis efter att den mötande hunden passerat.
Hur tränar man hundmöten?
Det finns ingen 4 stegs metod för hundmöten som löser allt i ett nafs. Ingen universal trollstav som löser läget för alla hundar. Man bör välja strategi efter hund, hundägare, omständigheter och miljön som är målbilden. Många hundar gynnas av att tränas i sele och längre koppel då det minskar tryck mot halsen som kan trigga, och underlättar när man vill hjälpa hunden att ta ut ett längre avstånd.
Förvarningar dämpar stress
Ha för vana att förvarna om att en hund kommer. Säg exempelvis “Hund kommer” varje gång du ser en hund. Det är vetenskapligt bevisat att förvarningar på sådant som stressar minskar stress. Förvarningar tar även tempen på hundens känsla kring mötet; din hunds reaktion på “Hund kommer” ger dig en indikation på vad din hund tycker om det hela. Med tid och träning vill du se en avslappnad reaktion på förvarningen och att hunden inleder er inlärda rutin. Det visar att träningen har tagit er framåt.
Vänd känsla och fokus
Man kan börja med motbetingningar (associationer mellan andra hundar och eftertraktade belöningar). Man kan behöva plocka isär triggern "hund" för att lyckas, öva mot doften av hund (kissfläckar eller utlagd päls), ljudet av skällande hundar (spelas upp på högtalare), åsynen av en hund (gosedjur i hundform, siluetter eller stillbild av hund på TV:n). Så fort hunden noterar det som signalerar hund, belönar man hunden med något eftertraktat av högt värde. Detta repeteras och resultatet man söker är en hund som mer och mer avslappnat noterar doften/ljudet/synintrycket. Då börjar man strategiskt säga “Rätt”, “Bra” eller “Japp” (en verbal rättsignal) när hunden visar avslappnade beteenden i sammanhanget. Man följer alltid upp med en belöning då det är den som förstärker beteendet man vill se mer av. På sikt får hunden orsak att allt oftare agera avslappnat kring triggern. Grundtränar man på detta vis blir det enklare att sedan öva mot en riktig hund.
Sen då…
Motbetingningarna bör relativt snabbt övergå i så kallad operant inlärning, vilket innebär att hunden guidas till att utföra medvetna handlingar kring andra hundar. Man kan exempelvis lära hunden att titta på en annan hund och sedan gå in bakom matte/husse för att få sin belöning, sluta upp vid vänster sida eller bara ta ut ett större avstånd från den andra hunden. Detta lärs enklast in genom en smart belöningsplacering (antingen bakom dig, vid din sida eller ut i diket). Att kasta belöningen på marken gör även att hunden börjar nosa, sänker huvudet och tittar bort från den mötande hunden, win-win! Under träningen är det likt innan av vikt att rättmarkera (“Rätt”, “Japp”) när hunden har ett neutralt, positivt eller glatt kroppsspråk och inte om hunden gör ett utfall, blåser upp sig, morrar eller drar framåt. Om så är fallet är det läge att öka avståndet och börja på en lättare nivå. Alla hundar bör få möjlighet att öva i ett upplägg som ger möjlighet att lyckas. Ingen lär sig simma på det djupa utan flytkuddar, man måste få öva arm- och bentag på det grunda först, detsamma gäller hundmöten.
Själva hundmötet
Sedan börjar man laborera med hur hunden föredrar att ta själva mötet. Är det sittande snett bakom matte eller husse eller är det i rörelse? Om rörelse är målbilden guidas hunden ut i en vid båge förbi mötet. Du som matte/husse går närmast mötet som en barriär och hunden belönas på motsatt sida. En del hundar gynnas av att man ökar takten innan man kommer i jämnhöjd med mötet och att belöningen bowlas, kastas längs med marken, fram och bort från mötet. Detta ger hunden en tydlig riktning och fokus framåt. Andra hundar utvecklas bättre av flera små belöningar som kastas i sidled bort från mötet.
För svårt, för lätt? Lagom är bäst
Beteenden att hålla koll på som kan tyda på att din hund tycker att träningen är för svår, utöver utfall, är att hunden slickar sig om nosen, håller svansen stel och öronen resta, korta hållna mungipor, gäspar, hukar sig, skakar på sig, kliar sig eller flackar med blicken. Dessa stresssignaler vill vi inte se för mycket av i träningen. Sker det någon gång ibland vill man bara se att de inte ökar över tid. Beteenden som indikerar att hunden utvecklas är om hunden målmedvetet söker sig till de inlärda strategierna, har svajande svans, avslappnat hållna öron, utslätad panna och långa mungipor, går i avslappnad takt, nosar i marken då och då, tittar på mötet men även på dig eller på annat, och att behovet av att avreagera sig efter ett möte minskar.
Icke-linjär utveckling
Om målet är att kunna passera andra hundar på några meters avstånd är det inte där man börjar. Vi vill inte heller ta oss dit genom att gradvis träna närmare och närmare den andra hunden. Det gummibandet kommer att kunna tänjas till en viss grad men sedan brista, då strategin talar om för hunden vi tränar: ju mer vi sysslar med detta desto svårare blir det. Var smartare än så, variera avståndet icke-linjärt.
Exempel:
Repetition 1: 8 meters avstånd (värm upp enkelt)
Repetition 2: 10 meters avstånd (bygger självförtroende och trygghet)
Repetition 3: 5 meters avstånd (utmanar och utvecklar)
Repetition 4: 9 meters avstånd (förenkla och njut av att lyckas)
Paus!
Avståndet anpassas efter din hunds förmåga.
Få repetitioner och korta pass ofta
Yes, du läste rätt. Fyra repetitioner och sedan paus. Få repetitioner med pauser är av vikt. Öva hellre korta pass på 5-10 minuter, cirka tre gånger i veckan, än långa pass sällan. Och vad gör man då i pausen? Bjud hunden på en avreaktion om det behövs: spring, kampa, busa med en pinne. Låt hunden pysa ut ångan som eventuellt byggts upp. Avsluta med ett lugnande godissök eller närhet och beröring om din hund kan ta till sig det. Hjälp hunden att landa mjukt innan nästa session.
Välj träningsplats
Du behöver givetvis ge hunden möjlighet att öva upp förmågorna i andra trygga sammanhang än själva problemkontexten (dina dagliga promenader). I praktiken innebär det att öva mot trevliga, lugna hundar på platser där avstånd kan tas ut. Kanske en stillsam äng, en lugn park eller en bakgata fri från alltför mycket. När hunden lyckas mer än misslyckas är det dags att variera träningsplats och även så smått börja öva på promenaderna. I början kan stråk man inte vanligtvis går vara bättre än den vanliga rundan där hunden övat på utfall i flera år.
Om allt kokar över?
Om din hund under er träning, eller till vardags, gör ett utfall, gör du rätt i att ta det med ro. Så gott det går. Om du brusar upp ger du hunden orsak att växla upp. Ha som plan att ta ut ett avstånd om möjlighet finns, eller ställa dig mellan din hund och mötet om det är trångt. Prata inte för mycket med din hund, yttra inte signaler du använder under er lyckosamma träning och skippa helt att avleda med godis/leksak, det hör gynnsamma möten till. Detta är ett akut läge och där och då sker ingen vettigare inlärning. Håll däremot koll på statistiken, du vill inte hamna i dessa lägen alltför ofta, och om det sker vill du väga upp med träning där din hund får uppleva motsatsen. Statistiken av flera harmoniska möten, än kaotiska, tar er sakta men säkert framåt. Ju mer du kan minska på möten där din hund kokar över, och ju mer du kan öva på trevliga möten, desto snabbare utvecklas din hund.
Akuta lägen v.s. utvecklande träning
Det där med att lära sig simma på det djupa är något att lägga på minnet. Din målbild är ju att kunna gå på rofyllda promenader och bekymmerslöst kunna möta hundar i era kvarter. Men vattnet kan vara djupt, mörkt och kallt. Till en början. För stället där problemet råder är inte rätt startplats för en hållbar beteendeförändring. Gatorna andas frustration, dragkamp, utfall och känslostormar. Så öva inte i skarpa lägen där allt riskerar att gå åt pipsvängen. Börja enkelt, på nya trygga platser, och låt din hund under kontrollerade former utveckla nya förmågor. Variera sedan stället ni övar på, hundarna ni tränar mot, avstånd och belöningar. När din hund utvecklats kan du våga hålla inne med en belöning och berömma istället, peppa hunden att fortsätta; du belönar inte längre varje steg i mötesstrategin utan varierar när belöningen dimper ner. Därefter, när din hund kan simma, dyka, hålla andan ett tag på det grunda, är det läge att börja öva närmare ert hemområde och slutligen på era vanliga rundor.
Lycka till med träningen!