Olika foder till hästen

Hästar som fodras med hösilage bör vaccineras mot botulism.

Grovfoder

Hö är det vanligaste grovfodret och ett bra hö täcker en stor del, och många gånger hästens hela näringsbehov. Höet ska vara grönt, bladrikt, lukta gott och inte damma eller vara mögligt. Det ska vara bärgat på en odlad vall och gärna före eller precis runt midsommar. Hö som bärgats sent har sämre näringsinnehåll – stjälkarna är grövre och axen större. För att kunna göra en riktig foderstat där man vet att hästens näringsbehov är tillfredsställt, måste man göra en näringsanalys av det hö man använder. 

Man räknar med att en häst behöver 1,2 kilo hö/100 kilo vikt. Det betyder att en häst som väger 500 kilo bör få minst 6 kilo hö - detta är en minimirekommendation, för att hästen ska kunna täcka sitt behov av stråfoder. För att tillgodose övrigt näringsbehov behövs oftast mer.

Hösilage är konserverat, inplastat gräs som inte torkats lika länge som hö, men längre än ensilage. Hösilage blir vanligare och vanligare, men ställer stora krav på både skördemetod och förvaring. Vid bärgningen kan döda djur, till exempel möss eller kaniner, råka plastas in i balarna. Då finns risk för tillväxt av bakterier som bildar gifter, vilket kan leda till en sjukdom som kallas botulism. I värsta fall kan hästen dö av sjukdomen. Därför bör alla hästar som fodras med hösilage vaccineras mot botulism.

Stora balar med hösilage bör bara användas i stora stall som snabbt gör av med dem. En hösilagebal bör inte vara öppnad längre än fyra till fem dagar – i synnerhet inte under den varma årstiden. Då upphör konserveringen och fodret blir dåligt. Nu för tiden finns ofta småbalar att köpa för den som har ett mindre antal hästar.

Det är bra att göra en foderanalys även på hösilage för att få koll på näringsinnehållet, men också för att veta hur hög vattenhalten är. Om hösilaget har en vattenhalt på 50 procent ska hästen för att täcka sitt behov av stråfoder ha minst två kilo/100 kilo vikt, det vill säga tio kilo för 500 kilo häst.

Kraftfoder

Kraftfoder används för att komplettera högivan hos den växande eller arbetande hästen, men många hästar klarar sig fint på ett bra grovfoder.

Kraftfoder bör delas upp i flera givor per dag och hästen bör inte få mer än 0,4 kilo kraftfoder/100 kilo vikt vid varje fodring. Om hästen får för stora givor åt gången kommer en för stor del av fodret gå osmält genom tarmarna, vilket ger en rubbning i tarmfloran och i värsta fall leder till kolik.

Havre är det traditionella kraftfodret, men idag är det vanligare att ge processade kraftfoder i form av pellets och müsli.

Korn användes tidigare som komplement till havre i framförallt arbetshästars foderstater. Det innehåller mer energi än vad havren gör, huvudsakligen i form av stärkelse. Korn bör därför inte ges till hästar eller ponnyer som lätt lägger på hullet. Korn har en hård kärna och måste alltid krossas för att hästen ska kunna tillgodogöra sig näringen.

Vetekli innehåller mycket fosfor och B-vitaminer, vilket är bra för matsmältningen. Det innehåller även en hel del protein. Vetekli kan ges fuktat i små doser (inte mer än 0,5 kilo/dag eller högst 0,1 kilo/100 kilo kroppsvikt).

Sojamjöl och linfrö innehåller höga halter protein och ges bara till hästar med stort proteinbehov.

Saftfoder

Betfor innehåller mycket socker, vilket ger energi. Betfor ska användas som komplettering till annat foder och inte som huvudsaklig kraftfodergiva. Betfor ska alltid blötas och svälla innan det ges till en häst, annars kan hästen få foderstrupsförstoppning och/eller kolik när det sväller i magen.

Häll på dubbelt så mycket vatten som betfor i en hink och låt stå någon timme. Pelleterad betfor tar längre tid att svälla. Låt inte färdig betfor stå för länge – den jäser lätt.

Morötter innehåller karoten som ombildas till A-vitamin. De ska vara rengjorda, de får inte ha frusit och inte vara mögliga eller ruttna.

Melass används i små mängder för att det är energirikt och för att förbättra smaken på annat foder. En häst bör inte få mer är 0,5 kilo melass/dag.

Mineraler och vitaminer

Med en väl sammansatt foderstat ska hästen inte behöva extra vitaminer. Dräktiga ston, högpresterande hästar och unghästar kan ibland, beroende på innehållet i foderstaten i övrigt, ha behov av tillskott av vitaminer och då oftast A-, B-, D- och E-vitamin.

Mineraler kan behöva komplettera foderstaten och finns att köpa som färdiga blandningar. Mineraler och spårämnen behövs för ett starkt skelett, för musklerna och en rad andra funktioner i kroppen. Det är framförallt kalk och fosfor hästen behöver, men även koppar, magnesium och järn. Det lättaste sättet att lösa det är att ge hästen fri tillgång till mineraler i en separat krubba. Men se till att den faktiskt äter!

Koksalt tillför man hästen genom att sätta upp en saltsten i boxen eller på betet. Saltbehovet varierar med värme och ansträngning och därför måste hästen alltid ha fri tillgång.

Allra viktigast när det gäller utfodring av häst är att göra en ordentlig grovfoderanalys och sedan räkna fram en foderstat för varje enskild häst, beroende på ålder och hur mycket hästen rids och tränas. Foderstatsprogram kan vara till hjälp, flera finns att använda på nätet utan kostnad, bland annat hos HästSverige.