Hur märker jag att hästen är sjuk?

  • Skada i hud eller slemhinna
  • Blödning
  • Svullnad
  • Värme
  • Ömhet
  • Feber
  • Varbildning
  • Svullnad, rodnad, värme och smärta.

En sårskada är en skada i hud eller slemhinna och eventuellt vävnaden under. Skadan innebär att främmande organismer, som till exempel bakterier, kan ta sig in i kroppen. För att förhindra det gäller det för kroppen att snabbt reparera skadan. På grund av att blodkärl skadats blöder de flesta sår mer eller mindre.

Det första steget är att blodet koagulerar, blödningen upphör och det bildas en sårskorpa. Om ett större kärl skadats kan det hända att kärlet måste knytas av, för att få stopp på blödningen. Efter en tid kan man se tecken på inflammation runt såret. Inflammation är kroppens svar på en skada och tecken på att reparationssystemet aktiverats.

Symptomen vid inflammation är svullnad, rodnad, värme och smärta. Rodnaden syns sällan på hästar, eftersom huden ofta både är pigmenterad och täckt av päls.

Innan såret kan läka måste det renas från smuts, bakterier och skadad vävnad. Under den så kallade reningsfasen kan det rinna klar sårvätska, ibland blodblandad, från såret. Nästa fas i sårläkningen kallas för reparationsfasen. Celler från sårkanterna börjar dela sig och växa in i såret. Efter cirka 10-14 dagar brukar såret ha växt ihop så att man kan ta bort eventuella stygn.

Om bakterier kommit in i såret och börjat föröka sig har såret blivit infekterat. Tecken på infektion är att det rinner missfärgad, ofta gul, lite tjockare vätska från såret - var. Var består av döda celler, bakterier och sårvätska.

Ett annat tecken på infektion är att hästen drabbas av feber. Sår som infekterats läker inte förrän infektionen läkt ut. För att motverka att en sårinfektion uppstår bör såret rengöras grundligt med rent vatten, eller ännu hellre koksaltösning. Vid kraftig nedsmutsning kan det även vara bra att tvätta med ett desinfektionsmedel som till exempel Hibiscrub eller liknande.

Mer omfattande infektioner måste behandlas med antibiotika - kontakta din veterinär för mer hjälp.

Vad ska jag göra?

  • Försök behålla lugnet. De flesta sårskador ser betydligt mer dramatiska ut än vad de är. Lugna också hästen. 
  • Flytta hästen, om det är möjligt, till ett ställe där skadan kan tas omhand.
  • Vid kraftig blödning – lägg ett tryckförband. Sterila kompresser, bomull och gasbinda är bäst, men eftersom det är bråttom, får man använda det man har till hands. För att åstadkomma extra tryck mot såret kan man använda hela gasbinderullar som man lindar fast över skadan. Det är viktigt att dra åt så att det verkligen blir ett tryck mot skadan. Låt det sitta max en timme och kontakta veterinär så fort som möjligt.
  • Rengör såret. Använd kallvatten, gärna från en vattenslang. Spola länge, gärna 20 minuter. Det rengör såret och motverkar svullnad. Det går också bra att använda steril koksaltlösning. 
  • Inspektera såret. Undvik att peta med fingrarna i såret, eftersom det ökar risken för att såret ska bli infekterat. Var sitter såret? Hur djupt verkar det vara? Vilka typer av vävnader kan ha skadats? Finns det något främmande i såret, till exempel rester av en pinne eller liknande? De här uppgifterna är viktiga för att kunna bedöma hur allvarlig skadan är och för att kunna beskriva skadan för en veterinär.
  • Kontakta alltid veterinär om såret blöder mycket, om du misstänker att såret behöver sys, om det finns risk för att en led, en senskida, en böjsena, ett öga eller någon annan känslig vävnad har skadats. Kontakta också alltid veterinär om du känner dig osäker på hur du ska behandla skadan.
  • Bandagera såret. Syftet med bandagering är att minska risken för infektion, genom att skydda såret från nedsmutsning, minska svullnaden, suga upp eventuell sårvätska och hjälpa till att hålla såret stilla. Närmast såret bör man ha en steril kompress. Kompressen bandageras fast med ett rejält lager bomull och gasbinda. Bandaget kan gärna skyddas med en vanlig benlinda ytterst. Var noga med att inte dra åt för hårt.
  • Kontrollera att hästen är ordentligt stelkrampsvaccinerad. Efter en grundvaccination ska hästen vaccineras var tredje år för att behålla skyddet. Vid större sårskador och sticksår rekommenderas att ge en extra dos. Alla sårskador innebär en risk att hästen drabbas av stelkramp.
  • Sticksår kan vara svåra att upptäcka på grund av en liten såröppning som kan döljas av pälsen. De brukar inte heller blöda så mycket. Ofta upptäcks de inte förrän de orsakat komplikationer som till exempel lymfangit. Särskilt farliga är de om de går in i en led eller en senskida. Det kräver omedelbar veterinärvård. En annan allvarlig komplikation till sticksår är stelkramp.
  • Rivsår orsakas av taggtråd eller liknande. Såret består ofta av sönderrivna hudflikar med varierande skador på vävnaden under. Det är vanligt med fickbildningar.
  • Krossår kan uppkomma efter att hästen gått omkull eller fått en spark av en annan häst. Själva såret är ofta inte så stort, men det kan ändå vara mycket vävnad som är skadad under huden och som tar tid att läka. Området brukar bli varmt, ömt och svullet.
  • Skärsår har ofta jämna fina kanter som gör dem tacksamma att sy. De blöder ofta rikligt.
  • Sår som misstänks kunna gå in i en led eller en senskida ska tas omhand av en veterinär så fort som möjligt. Prognosen för hästen är helt beroende av hur snabbt hästen kan få vård.
  • Sår i ögat ska alltid undersökas av veterinär för att undvika framtida men som nedsatt syn eller blindhet. De kräver ofta en intensiv behandling flera gånger dagligen under ett par veckors tid för att läka. 
  • Spiktramp. Det är ganska vanligt att hästar trampar in vassa föremål i hoven, till exempel spikar. Vid en plötslig kraftig hälta ska man undersöka hoven noga. Om det främmande föremålet har gått in i strålens mellersta del finns det risk för skador in till strålbensbursan, djupa böjsenan mm. För säkerhets skull bör man alltid låta en veterinär undersöka hästen.

Vad gör veterinären?

Veterinären undersöker sårskadans omfattning - var skadan sitter, hur stor den är, vilka vävnader som skadats och om såret kan tas omhand i fält eller om hästen måste skickas vidare till en klinik för vidare vård.

För att kunna undersöka hästen ordentligt brukar hästen få lugnande medel. Ofta behöver hästen sys. Innan dess rengör veterinären såret och området runtomkring noggrant. Ibland rakar man också huden närmast såret. Därefter tvättas och lokalbedövas området.

Innan såret sys ihop gör veterinären nya sårytor genom att klippa bort den yttersta delen av sårkanterna. För att såret ska läka bra krävs att det är fräscha sårkanter som sys ihop. Stygnen ska sitta 10-14 dagar.

Om såret har en djup ficka finns det risk att det samlas blod och sårvätska där. Vätskan är utmärkt för bakterier att växa i, så det uppstår lätt en infektion. Genom att skära hål på sårfickan på dess lägsta punkt och sätta in en drän, hindrar man ansamlingen av vätska. En eventuell drän brukar få sitta ungefär fyra dagar.

Misstänkta skador på senor, senskidor eller leder brukar remitteras till klinik för vidare behandling.

När såret tagits omhand bandageras det ofta, för att undvika att det kommer in smuts och bakterier i såret och för att minska svullnaden. Vid vissa typer av sårskador sätter veterinären in antibiotika direkt. Det gäller till exempel om man misstänker att såret gått in i en led eller en senskida, men också om såret är väldigt omfattande eller om det sitter på ett känsligt ställe. Veterinären ger också ofta smärtstillande och avsvällande medicin till hästen.

Denna artikel är en av fyra delar på temat "Sårskador hos hästar".

Läs övriga delar här: