Polyneuropati är en relativt ny sjukdom där de första fallen rapporterades på mitten av 90-talet och har konstaterats i Sverige, Norge och Finland. Sjukdomen är tack och lov ovanlig, mellan åren 1995 och 2016 har över 160 hästar insjuknat i Sverige. Flest utbrott har skett i Norge.

Ofta insjuknar flera hästar i samma stall/anläggning under loppet av några dagar till någon vecka efter att en häst drabbats, därför brukar man tala om utbrott och inte bara i antal fall. Sjukdomen har setts hos alla raser och åldrar. Även om hästar äldre än 12 år inte verkar bli lika sjuka så är överlevnadsgraden hos yngre hästar högre. Den är inte relaterat till någon specifik hästhållning, men insjunknandet sker oftast under vinter och vår.

Vad är polyneuropati hos häst?

Den mer formella benämningen av polyneuropati är ”Aquired Equine Polyneuropathy”- förvärvad perifer nervsjukdom hos häst. Sjukdomen påverkar nervsystemet som ger muskelsvaghet och koordinationssvårigheter, vilket leder till att hästen snubblar och kan i allvarliga fall bli liggandes.

Muskelförsvagningen beror på ett angrepp på ytterhöljet (myelinskidorna) runt nervtråden (axonet), ibland angrips även själva nervtråden. Detta leder till att nervsignalerna blir långsamma eller inte fungerar alls.

Symtom vid polyneuropati:

  • Överkotning (benen viker sig och hästen trampar på kotledens framsida) av bakbenen
  • ”Tappar ett bakben” eller bakbenet släpar lite efter
  • Snubblar upprepande gånger under en längre period innan symtomen blir mer tydliga
  • Sår på kotledens framsida till följd av överkotning
  • Svårt att resa sig eller ramlar omkull

Symtomen kommer oftast gradvis och kan därefter öka i omfattning och grad.

Vad beror polyneuropati på?

Forskarna kallar polyneuropati för en mystisk nervsjukdom då orsaken bakom den fortfarande är okänd. Det finns fyra huvudgrupper som generellt kan orsaka perifera nervskador och som forskare därför undersöker för att hitta orsaken till sjukdomen:

  1. Exponering av toxin i grovfoder. Den starkaste misstanken är att sjukdomen orsakas av något giftigt i, framför allt, inplastat vallfoder (hösilage) och som orsakar nervskador, då det ofta finns flera fall av sjukdomen i samma stall och att symtomen ofta uppkommer under perioden januari-maj. De kliniska symtomen klingar av över tid vilket också talar för en tillfällig exponering av något ämne. Hittills har dock inget specifikt toxin kunna identifieras. Det hela är än mer komplext eftersom inte alla  hästar drabbas även om de ätit av samma foder.
  2. Immun-medierad reaktion. I vissa situationer kan kroppens immunförsvar börja angripa den egna vävnaden. Detta kan till exempel ske i samband med en infektion. Hos människa ses den immun-medierad sjukdomen Guillain-Barrés syndrom med liknande förändringar som polyneuropati hos häst.
  3. Vitaminbrister
  4. Ämnesomsättningsstörningar

Hur ställs diagnosen polyneuropati?

 I första hand gäller det för veterinären att utesluta andra diagnoser som exempelvis korsförlamning, botulism, EHV-1,  sjukdomar i halsryggen (Cervical vertebral compressive myelopathy, CVCM/wobbler), hjärnhinneinflammationer, trauma till centrala nervsystemet eller förgiftningar som kan ge generell nervpåverkan.

Veterinären ställer diagnosen polyneuropati genom en noggrann klinisk och neurologisk undersökning. Vid den neurologiska undersökningen testas om hästen kotar över eller har tendens till överkotning genom provokation i form av bland annat skritt på böjda spår, skritt i backe och göra halt från trav, då symtomen oftast kommer fram. Andra utökade undersökningar görs i första hand för att utesluta några av ovan nämnda diagnoser, tex blodprov för korsförlamning, EHV-1, infektioner och röntgen/DT av halsrygg vid misstanke om CVCM/wobbler.

Hur behandlas polyneuropati?

Polyneuropati behandlas understödjande. I cirka två tredjedelar av fallen kan hästarna med hjälp av vila över tid bli helt återställda. Om hästen kotar över och får sår kan framsidan på hästens kotor skyddas med hjälp av lindor.

 Hästen kan behöva vila i upp till ett år och bör inte anstränga sig och ska undvikas att utsättas för stress. En rädd, stressad eller muskeltrött häst kan göra att symtomen förvärras. Vissa tillskott, som exempelvis selen, B och E-vitamin kan ordineras av veterinären.

Djurskyddet måste alltid beaktas vid hantering av dessa patienter. Hästar som blir liggandes och inte kan komma upp på egen hand måste snabbt visa på förbättring, framför allt när det är stora hästar som är svåra att hantera liggandes, annars kan avlivning vara det bästa alternativet.

Tips för grovfoder

Agrias hästveterinär Anette Graf ger tips för bra grovfoder:

  1. Utfodra med hö/hösilage av hög hygienisk kvalité* och med ett näringsinnehåll lämpligt för hästar
  2. Kontrollera hur och var hösilaget skördats och förvarats.
  3. Förvara hösilaget på ett korrekt vis, tex se till att plasten på balen inte är skadad, att hö förvaras torrt.
  4. Låt inte hästarna trampa runt i de öppnade balarna
  5. Ta bort och kassera spill från marken

*kontrollera eventuell förekomst av jord, kadaver, mögel, dålig lukt

SVA, SLU och Norges veterinärhögskola fortsätter forska om polyneuropati och övervakar nya fall av sjukdomen. Vid misstänkta symtom och dödsfall kontakta SVA för instruktioner om provtagning. Finns misstanke om att grovfodret är orsak till utbrottet bör även det provtas. För mer information www.sva.se