I samarbete med SLU tog Svenska Ridsportförbundet för ett par år sedan fram en guide för underlag, som baseras på forskning och experters utlåtanden. Guiden uppdateras löpande, i takt med nya forskningsrön.
Guiden visar att det inte är möjligt att lämna ett universalrecept för hur en ridbana eller ett ridhusunderlag ska anläggas. Hur ett underlag fungerar beror på flera omständigheter, som erfarenhet och kompetens hos den som anlägger banan, hur underhållet av banan ser ut och vilka råvaror som används i underlaget.
Grund, mellan- och topplager
En ridbana har alltid en grund och ett topplager. Beroende på vilket material som används, så kan det eventuellt även behövas ett mellanlager - något som de flesta permanenta banor har.
Underarbetet är viktigt för att inte ridbanan ska påverkas av den mark banan är placerad på. Är grundarbetet rätt gjort har det stor betydelse för ridbanans livslängd - du kan lägga på ett väldigt avancerat topplager, men du får inte rätt egenskaper om till exempel dräneringen inte fungerar.
Grund
Grunden ska vara en stabil bas för banan, den ska vara fast så att det inte bildas ojämnheter på grund av belastningarna från hästarna som rör sig på den. Lera med jämn fuktighet, som till exempel en gammal sjöbotten, kan vara en bra grund om den är tillräckligt stabil. I de allra flesta fall dränerar man banan i eller alldeles ovanpå grunden.
Det är viktigt att de olika lagren inte blandar sig med tiden, något som sker när vatten rör sig genom lagren och genom att hästarna belastar banan, vilket får underlaget att röra sig. Ett vanligt sätt att avgränsa lagren är att använda markduk.
Mellanlager
Mellanlagrets funktion är att vara bärande, stabiliserande, utjämnande och ska helst ge en bra dämpning för hästen. Dämpningen, som kommer genom elasticiteten i mellanlagret, kan skapas på flera olika sätt - till exempel makadam, en kontrollerad fuktighet i sandblandning eller gummi.
Topplager
Topplagret ska ge hästen ett jämnt och stabilt underlag att röra sig på, där hoven tillåts att ha en viss glidning i samband med hovlandningen. Topplagret ska dämpa stöten vid isättningen och ska röra sig tillräckligt mycket för att material ska kunna ”byggas upp” under hoven när hästen rör sig på volt, och därmed ge hela hoven understöd när den ”lutar” genom en sväng.
Topplager kan bestå av många olika material, men vanligast är att ha sand/grus som bas. Basen kan sedan blandas med biologiska material som sågspån eller träflis (klenflis), konstgjorda material som fiber (vanligen geotextil eller geopad), gummi eller vax.
Typexempel på underlagslösningar
Här kan du läsa hela Ridsportförbundets guide om underlag
Källa: Svenska Ridsportförbundet
