Miia Riihimäki är veterinär och har disputerat på astma hos häst. Hon bedriver forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), jobbar kliniskt med hosthästar på Universitetsdjursjukhuset samt undervisar på veterinär- och hippologprogrammet. Det är Miia som har utfört de lungsköljprover, på ett antal hästar med och utan inflammatorisk luftvägssjukdom, som ligger till grund för studien.
Amanda Raine är anställd på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, hon står för den tekniska och molekylärbiologiska kompetensen i forskningsteamet. Med andra ord är det Amanda som har hanterat och analyserat cellerna från hästarnas lungor.
– Pilotstudien har gått väldigt bra. Att vi fick medel från Stiftelsen Hästforskning, som Agria bidrar till, har varit avgörande för genomförandet. Vi har lärt oss jättemycket inför de fortsatta, riktade studier vi nu planerar för, säger hon och fortsätter:
– Målet är att bättre förstå de inflammatoriska processerna i luftvägarna och varför vissa hästar drabbas av astma. Vi vill hitta biomarkörer för mer precis diagnostik och i förlängningen kunna få fram mer individualiserade behandlingar. Det är mycket fokus kring precisionsmedicin på humansidan, vilket är något vi hoppas mycket på även för hästarna.
Både arv och miljö
Miia Riihimäki förklarar att astma är en paraplydiagnos för icke-infektiösa inflammationer i de nedre luftvägarna. De patienter hon träffar är vad vi brukar kalla ”hosthästar”, vilket kan innebära allt från att hästen hostar i början av ridpasset till klassiska astmasymtom som andningssvårigheter och ökad slemproduktion i luftvägarna. Även lindrig astma kan leda till nedsatt prestation.
– När det gäller orsaker vet vi att vissa individer har en genetiskt ökad risk för astma, det gäller både hästar och människor. Den andra faktorn bakom sjukdomen handlar om exponering för partiklar i miljön, säger hon.
Även friska hästar påverkas negativt av sådant som damm och mögel, exempelvis om man får in ett undermåligt parti hö till stallet.
– Då är det klassiska att alla hästarna börjar hosta men att en individ, hosthästen med den genetiska faktorn, har kvarstående symtom. Alltså även när det dåliga höet är bortplockat.
Tyvärr är astma väldigt vanligt hos uppstallade hästar, i vissa stall har man hittat inflammatoriska celler i lungorna hos nästan hälften av djuren. Somliga hästar med astma är allergiska, men det gäller endast en mindre grupp.
Använder modern teknik
Upprinnelsen till pilotstudien var att Amanda Raine ville undersöka det cellulära landskapet i lungorna hos hästar med och utan astma. Därmed tog hon kontakt med Miia Riihimäki som hon kände och hade samarbetat med tidigare.
– Jag ville titta på enskild cellnivå med en modern teknik som kallas single cell RNA-sekvensering. Med den traditionella metoden får man ett medelvärde på alla celler. Problemet är att det finns många olika celltyper i hästens lungor, använder man medelvärden kan viktiga signaler ”smetas ut”, berättar Amanda.
Rent praktiskt har Miia Riihimäki först gjort lungsköljprov på sederade hästar för att få fram cellerna. Med hjälp av den nya tekniken har Amanda Raine sedan tittat på enskilda celler, hon har grupperat dem i undergrupper och därmed försökt hitta förfinade klassificeringar.
Pilotstudien avslutades i somras, forskarna sammanställer just nu all data. De har redan fått en första, spännande bild av cellkartan i hästarnas lungor och resultaten på cellnivå stämmer väl ihop med den kliniska bilden. Det vill säga de faktiska symtom en viss häst visar.
– Nästa steg blir att följa behandlingssvar, alltså jämföra immuncellerna i lungorna och epitelet i luftrören före och efter behandling. Finns det ett samband mellan cellernas utveckling och om hästarna svarar på behandling eller inte? Den studien drar igång i vår, säger Amanda Raine.
Vad hoppas ni att forskningen ska leda till?
– Vi hoppas på förfinad diagnostik och mer träffsäkra sätt att behandla hosthästar. Celltyperna verkar svara olika bra på olika behandlingar. Vi brukar säga att prognosen beror på svaret på behandlingen, jag vill förstå varför vissa hästar som behandlas blir bättre och andra inte, säger Miia Riihimäki.
– Ett mål är förbättrad sjukdomsklassificering och att vi hittar biomarkörer som kan påvisa astma. Sådana biomarkörer kan leda till enklare diagnosverktyg i framtiden. Så småningom kanske vi kan analysera på andra sätt än med lungsköljprov, genom att hitta signaler i plasma eller blod. Då kan det räcka med ett enkelt blodprov, teknikutvecklingen går framåt väldigt fort, fyller Amanda Raine i.
Så förebygger du att hästen drabbas av astma
Miia Riihimäki förklarar att ingen ännu kan veta vilken häst som genetiskt är en hosthäst, innan sjukdomen bryter ut. Därför bör man behandla alla hästar som hosthästar.
- Utfodra hellre med hösilage än torrhö, det dammar mycket mindre.
- Ge hästen så mycket utevistelse du kan.
- Tänk igenom stallets rutiner. Sopa helst inte när hästarna är inne. Om det är praktiskt möjligt, vänta cirka en timme med att ta in hästar efter att du har sopat.
- Mockning irriterar hästarnas luftvägar på flera sätt – det handlar exempelvis om exponering för damm och ammoniak. Om det är möjligt, mocka när hästarna är ute.
- Underlaget i boxen har stor betydelse. Halm är inte optimalt för luftvägarna, även om det har andra fördelar.
- Alla hästar bör äta sitt foder från marken.
– Flimmerhåren transporterar tillbaka irriterande partiklar till svalget, men den reningen bygger på att det är nedförsbacke i och med att hästen sänker huvudet. Personligen är jag är väldigt emot hönät. Dels äter inte hästen från marken, dels ökar partikelhalten i luften när den står och rycker i nätet, förklarar Miia Riihimäki.- Värt att tänka på är att hästarna påverkas ännu mer av stallmiljön än vad vi människor gör. De har näsan i höet då de äter och spenderar oftast betydligt mer tid i stallet.