Sporthästar med och utan skor – så går forskningsstudien till

Bakgrunden till studien är att flera toppryttare i hoppning, däribland Peder Fredricson, har börjat träna och tävla sina hästar utan skor. Teamet bakom studien, med forskaren Lars Roepstorff i spetsen, kommer att undersöka effekter på hästens hälsa och prestation av att ridas barfota.

Lars Roepstorff berättar att studien är upplagd i tre delar, där första delen är en litteraturstudie för att får en uppfattning om vilken forskning som redan är gjord på området.

– Därefter kommer vi att genomföra djupintervjuer med initierade ryttare, veterinärer, hovslagare och andra aktiva om vad de har för erfarenheter, säger han.

Slutligen kommer det att göras mätningar på ett antal hästar med och utan skor, där de får vara sina egna referensobjekt. Försöken görs med hjälp av höghastighetskameror, hästarnas rörelser ska analyseras och olika krafter i benen beräknas.

Viktigt att urvalet blir rätt

Forskarteamet ska precis dra igång arbetet med djupintervjuerna vilka har föregåtts av en hel del planering, diskussioner och provintervjuer. Det är viktigt att datainsamlingen sker systematiskt så att studien, förhoppningsvis, kan publiceras i en vetenskaplig tidskrift så småningom.

– Frågorna vi ställer kommer att vara öppna och handla om intervjupersonernas erfarenheter kring hälsa, prestation och begränsningar med och utan hästskor. Finns det för- och nackdelar och hur kan eventuella risker förebyggas? Vi är inte ute efter rent tyckande eller en position för eller emot. Det är deras erfarenhetsbaserade kunskap som är i fokus, förklarar Lars Roepstorff.

A och O är förstås att urvalet av intervjupersoner blir relevant och så objektivt som möjligt. Ett vetenskapligt urval får inte vara färgat av forskarnas egna åsikter eller nätverk. Metoden ska dessutom vara så noga beskriven att andra forskare kan göra om försöken med samma resultat.

Samtidigt går det inte att ta med för många intervjupersoner i en kvalitativ studie, intervjuerna transkriberas ord för ord och analysarbetet är tidskrävande. I detta fall är målet att hamna över 10 men under 20 respondenter.

– Vår förhoppning är att hitta kompetenta, engagerade yrkespersoner som har egen erfarenhet av sporthästar med och utan skor, säger Lars Roepstorff.

Tar hjälp av landslagsveterinärer

Den urvalsmetod som teamet har landat i går ut på att de har identifierat cirka 15 ryttarnationer som ”sticker ut”, genom att nationerna har varit i final under de 10 senaste olympiska spelen i hoppning.

– Vi kommer att kontakta landslagsveterinärerna i dessa länder och fråga vem eller vilka i respektive team som har välgrundad erfarenhet och är lämpliga att svara. Givetvis är vi noga med att betona att vi inte bara är intresserade av personer med positiv alternativt negativ grundinställning.

Djupintervjuerna kommer att analyseras och sammanställas. Svaren är i första hand intressanta i sig själva, men kan även bidra med biomekaniska frågeställningar inför de praktiska mätningarna.

Den avslutande delstudien genomförs under senvåren och består av avancerade mätningar med hjälp av SLU:s rörelseanalyssystem. Mätningarna kommer att göras på Grevlundagården på hästar som rids av Peder Fredricson och hans team.

– Först och främst ska vi mäta skillnader i rörelsemönster med och utan skor. Men en förhoppning är även att vi ska kunna pröva ut en avancerad metod för att kunna beräkna krafter i benet. Exempelvis jämföra påverkan på enskilda leder, på gaffelbanden eller på djupa böjsenan, berättar Lars Roepstorff.

Enorma mängder data

SLU:s höghastigheteskameror är av samma typ som de som används för ”motion capture” när man gör animerad film. Hård- och mjukvaror är dock inställda på att följa markörer som sätts på just en hästkropp. Markörerna ser ut som ”bollar” och du måste ha väldigt många kameror för att få till en korrekt 3D-rekonstruktion.

– Vår plan är att täcka en volym på 3 gånger 10 gånger 20 meter (höjd x bredd x djup, reds anm.). Vi ska kunna filma ett språng över ett hinder, plus något galoppsprång före och något efter hindret. Dessutom vill vi kunna mäta åtminstone en del av en volt, säger Lars Roepstorff.

Markörerna sätts över hela hästkroppen för att kunna spegla alla stora skelettrörelser. Kamerorna tar sedan flera hundra bilder per sekund, med millimeterprecision. Systemet kompenserar till och med för eventuella mikrorörelser i huden, så att mätningarna ska bli så exakta som möjligt.

– När våra mätningar på hästar med och utan skor är gjorda kommer vi att behöva ta in extra folk. Det blir enorma mängder data som ska analyseras.

Resultat från studien kommer att redovisas redan under 2022 och projektet har fått mycket uppmärksamhet både av forskarkollegor, veterinärer och inom sporten.

– Reaktionerna hittills har varit väldigt positiva, alla tycker att det är ett intressant ämne. Sedan är det förstås många som har åsikter, det ska bli intressant att få ta del av både positiva och negativa erfarenheter under djupintervjuerna, konstaterar Lars Roepstorff.

Själv menar han att han faktiskt inte har några förutfattade meningar.

– Att hästen rent biologiskt är född utan skor är ett faktum. Sedan är frågan hur mycket vi har domesticerat djuren och hur mycket användningen av dem påverkar biomekaniken. Jag förväntar mig inte att vi ska komma fram till att ”så här ska eller ska man inte göra”. Men vi vill ge en djupare förståelse för ett komplext område.

Medverkande i ”En studie kring rörelser och krafter med och utan skor”

• Lars Roepstorff, forskare och professor på institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
• Peder Fredricson, i skrivande stund världsetta i hoppning, som under senare år har tränat och tävlat på högsta nivå utan skor på hästarna. Detta med positiva erfarenheter.
• Staffan Lidbeck, veterinär vid Löberöds hästklinik.

• Studien sker i samarbete med Agria Djurförsäkring.
  – Agria har under flera år strävat efter att minska risken för hästar att drabbas av hältor. Nu går vi in i en ny studie tillsammans med ett dreamteam i hästkunskap. Jag har stora förhoppningar om att vi kan få ett resultat som på sikt kan komma fler hästar och hästägare till nytta, säger Agnes Fabricius, vd i Agria Djurförsäkring och initiativtagare till kunskapsprojektet #stoppahältan.

Lars Roepstorff, Staffan Lidbeck, Agnes Fabricius och Peder Fredricson.