Agrias forskningsfond har genom åren stött ett stort antal av Marie Rhodins och SLU:s forskningsprojekt, via medel till Stiftelsen Hästforskning. Så vad betyder egentligen fondens och stiftelsens anslag för henne som forskare?
– Jag är anställd vid SLU där man lägger den största delen av sin tjänst på undervisning, vilket gör att du inte har så mycket tid till forskning. Därför finansieras idag den största delen av forskningen av externa anslag, förklarar Marie Rhodin och fortsätter:
– Det har varit ganska svårt att få pengar till just hästforskning, så Stiftelsen Hästforskning har varit huvudkällan till att finansiera studier i Sverige. I många andra länder har man så kallad "fundraising", där forskningen finansieras genom donationer, men den traditionen har vi inte riktigt i vårt land. Här är det stiftelser och fonder som kan generera forskningsanslag och det betyder oerhört mycket.
Objektiv diagnostik av hältor
Den ekonomiska hjälpen används till att anställa doktorander och se till att projekten fortlöper. Marie Rhodins fokus ligger på ortopedi och diagnostik av hältor.
– Det började med att tekniken utvecklades och vi fick tillgång till en prototyp från USA, ett rörelseanalyssystem som senare utvecklades till ett system för att mäta hältor. Det vi har gjort är att titta på hur vi kan använda den här metoden i klinisk verksamhet, ute på klinikerna.
Det blev starten för ett forskningsämne som sedan har mynnat ut i en rad projekt.
– Det var många frågor vi behövde besvara för att kunna använda metoden på rätt sätt, som "Hur ska svaren tolkas?". Vi har tittat på föl, unga och äldre hästar i en mängd olika situationer.
Komplext att hitta vad som fungerar
Forskningsprojekten är ofta treåriga och det mesta tar lång tid. Att få en forskningsartikel publicerad och accepterad kan ta upp till ett år, då den måste granskas av experter innan den får klartecken.
Det gäller att ha stort tålamod som forskare?
– Det måste du verkligen ha! Man tror att det är ganska enkelt för att man har en metod för att testa, och så visar det sig att det är mycket mer komplext. Ofta händer det att man är säker på en sak och så visar det sig att så var det faktiskt inte.
– Detta är det häftiga med forskningen, att man har verktygen att verkligen testa vad som är sant eller inte. Det är extremt mycket inom hästbranschen som inte är vetenskapligt bevisat, till exempel många alternativa behandlingsmetoder och nya trender som ingen har tittat närmare på.
Marie Rhodin konstaterar att det inte är helt enkelt att utvärdera en metod eller behandling, om den verkligen fungerar och ger de svar man vill ha. Det är här forskningen behövs.
– Att hitta var felet sitter och att sedan utvärdera en behandling kan vara svårt. Det finns många exempel där man i årtionden har behandlat på ett visst sätt och sedan, i efterhand, har sett att det var helt verkningslöst. Just där och då är det ingen som kan upptäcka det, om man inte gör det här systematiska vetenskapliga arbetet.
Forskning som gör skillnad
Ämnet Marie Rhodin har specialiserat sig på, ortopedi hos hästar, är något som berör alla.
– Ortopedin inom häst är ju det största problemet, att hästarna blir halta. Och det är kanske här vi veterinärmedicinskt vet minst. Det är nog därför vi har varit lyckosamma med att få pengar, för att forskningsämnet är så relevant. Det är viktigt för många och berör alla hästar, konstaterar hon och fortsätter:
– Problemet är att vi fortfarande inte vet hur vi ska träna hästarna optimalt. Ska hästar ridas sju dagar i veckan, eller fem? Ska man värma upp genom att trava i fem minuter, är det lagom, eller är tio minuter bättre? Vilka underlag är bäst att gå på för att hästarna ska hålla? Vi vet egentligen ingenting, det finns enormt mycket att göra för att förebygga skador. Om man med forskning kan identifiera riskfaktorer så är målsättningen att förhindra att hästar blir halta.
Ny teknik tillgänglig för alla
Den forskning som hittills är gjord har bidragit till att man nu kan förstå hästarnas rörelsemönster på ett helt annat sätt.
– När vi nu förstår och kan tolka rörelsemönstret på rätt sätt möjliggörs ny teknik. Till exempel att du med en app i telefonen kan filma din häst, med den kunskap vi har byggt upp kan vi sedan analysera filmerna på ett smart sätt. Snart kommer den här tekniken att finnas tillgänglig för alla hästägare, så att de kan följa sin häst och upptäcka exakt när den förändrar sitt rörelsemönster eller blir halt. På sikt kommer det här att kunna öka hästvälfärden väldigt mycket – och även minska veterinärkostnaderna.
Hopparknä och haltande islandshästar
Just nu pågår ett projekt där forskarna tittar närmare på islandshästar.
– Där vet vi egentligen ingenting om hur vi ska bedöma om en häst är halt i andra gångarter än trav. Så fort hästen börjar ändra sin gångart har vi ingen kunskap, hur ska man till exempel tolka en huvudnickning när den börjar tölta? De preliminära resultaten visar att vissa hältor syns bra i vissa gångarter men inte alls i andra, så här lär vi oss massor.
Marie Rhodin driver även en fristående studie om fenomenet hopparknä.
– Den grundar sig i fall vi har haft på kliniken, där vi sett att en del hästar har ont när de tar i och ska skjuta ifrån, ena benet är mycket svagare än det andra. Det har varit fall där vi har lagt bedövningar i stort sett överallt men inte lyckats få bort hältan. Då har vi sett att vissa hästar har skador på knäskålsbanden.
På humansidan finns en sjukdom som kallas hopparknä och som drabbar främst volleyboll- och handbollsspelare, vilket ger ont i knäskålssenan.
– Det här finns väldigt dåligt beskrivet på häst, så om vi misstänker att hästen har en skada i det här området vet vi inte hur nerverna går där. Vi kan se på ultraljud att det finns ett mörkt område och det ser ut som att bandet är skadat. Men i det här projektet har vi undersökt ett stort antal hästar i träning, även de vi tror är friska, och har hittat förändringar hos många även där, säger Marie Rhodin och avslutar:
– Bara för att vi ser ett fynd på ultraljud är det inte säkert att det ger smärta, så hur ska vi diagnostisera skador i det här området? Det är ett väldigt spännande projekt där vi lär oss otroligt mycket.
Läs mer om Marie Rhodins forskningsteam och projekten som pågår på SLU