Förutsättningen är förstås att du har tillgång till varierad natur med ett bra underlag. På sommaren är underlaget bra på de flesta håll i Sverige - men vår, höst och vinter blir det geggigt och halt på sina håll. Sandmark brukar generellt sett klara årstidsväxlingarna bättre än lermark.

En annan viktig förutsättning är att du är lika konsekvent mot din häst när du tränar i skog och mark som när du tränar på en traditionell ridbana. Det är precis lika viktigt att hästen går i en korrekt form och att den lyssnar på dina hjälper. Många hästar har felaktigt fått lära sig att det är ”semester” så fort de kommer ut i skogen. En sådan häst kan vara svår att lära om – men ha tålamod!

En äng kan bli en perfekt ridbana

Det som kännetecknar en ridbana är inte att den har staket, utan att den är avgränsad och har ett bestämt mått. Med andra ord kan en äng med bra underlag bli en utmärkt ridbana. Det viktiga är att du bestämmer dig för var hörnen är någonstans, allra bäst är att markera hörnen med exempelvis koner eller med stora stenar som syns väl.

Sedan gäller det att du rider på ridbanan som om det fanns ett staket. När allt som finns är fyra ”psykologiska” väggar är det ännu viktigare än vanligt att du tittar vart du rider, förbereder hörnpasseringar och är noggrann med rakriktningen. Annars säger det ”vips” så är du och hästen utanför banan.

Fördelarna med att vara utan ridhusväggar och staket är faktiskt flera. Dels kan inte hästen stödja sig mot staketet utan måste ta stöd av dina ytterhjälper. Dels måste du som ryttare planera din ridning och kan inte fuska genom att ”åka häst”. Att de flesta hästar får bättre framåtbjudning utomhus är inte heller att förakta. Med andra ord kan den här typen av ridning vara bra omväxling för din häst, även om du HAR tillgång till ridhus!

Träddungen hjälper dig med vändningarna

Ett utmärkt träningspass både för hopp- och dressyrhästen kan du få i en helt vanlig träddunge. Allra bäst blir träningen om underlaget är bra, träden står lagom glest och du kan komma ganska nära varje träd. Det bör alltså inte finnas för mycket sly på marken eller sitta för mycket låga grenar på träden.

Börja med att träna lösgörande arbete i dungen. Det gör du genom att rida volter och serpentinbågar runt träden. Använd fantasin.

Därefter kan du träna vändningar runt träden. Det gynnar bland annat dressyrhästens volter, bakdelsvändningar och piruetter, samt hopphästens omhoppningssvängar. Förutom att övningen stärker bakdelsmuskulaturen tycker de flesta hästar att den är kul – de tänder till och tar i lite extra.

Vändningarna kan övas i skritt, trav eller galopp. Hästens bakdel ska vara vänd mot trädet, precis som i en bakdelsvändning. Ju mer utbildad hästen är desto mer centrerad (runt trädet) kan vändningen vara. När du gjort en vändning, rid mot ett annat träd och gör en till. Det är viktigt att hästen svarar direkt på dina vändande hjälper. Till slut ska du kunna vända nästan enbart för vikthjälperna. Du kan omväxlande ställa hästen inåt och utåt i vändningen.

Klättring och intervallträning

Att det är bra att klättra med sin häst har de flesta ryttare hört. Klättring uppför stärker både hästens framdels- och bakdelsmuskulatur. Här vill hästen gärna springa upp för backen för att komma ifrån den ansträngande styrketräningen. Ta tillbaka den till lugn skritt om den rusar. Högre tempo betyder inte bättre träning, snarare tvärtom.

Klättring nerför är bra träning för en häst som har svårt att samla sig. Den tvingas kröka sina haser och bakknän, och träda längre inunder sig med bakbenen. Du kan träna halter i nerförsbacke om du har en häst som inte ställer upp sig ordentligt i halterna. Även här får hästen hjälp att träda inunder sig med bakbenen på ett korrekt sätt.

Om du har tillgång till fina grusvägar är intervallträning ett bra sätt att träna hästens kondition och styrka. Intervallträningen går ut på att du galopperar i ett kontrollerat tempo ett visst antal minuter. Därefter skrittar du ungefär samma antal minuter.

Hur många gånger du kan upprepa ett intervall, vilket antal minuter du kan galoppera och vilket tempo du ska rida i, beror på hästens kondition och på vad du vill uppnå med träningen. Om du är osäker är det viktigt att du frågar din tränare eller någon annan duktig ryttare om råd. Att träna hästen hårdare än vad den är redo för kan skada istället för att bygga upp.

Tempoväxlingar, övergångar och sidvärtsarbete

Ta tillvara på skogsvägarnas raksträckor genom att träna tempoväxlingar och övergångar mellan gångarterna. Ofta är hästens bjudning bättre än inne i ridhuset så ökningarna kan bli både ett och två snäpp vassare än vanligt. Men tänk på att det är lika viktigt att hästen svarar på förhållningarna som att den svarar framåt. En överhettad och glad häst blir lätt lite okänslig. Gör i så fall en mjuk halt och försök igen. Är du bara konsekvent kommer hästen att lyssna på dig – även om det kan ta ganska många halter innan det fungerar.

Även skänkelvikningar, öppnor och slutor går att träna på en skogsväg. Varför inte flytta hästen fram och tillbaka, från ena sidan på vägen till den andra? Med fördel kan tvärningen varieras. Rid omväxlande lite mer och lite mindre tvärning än vanligt.

Skrittpromenad ofta bättre än boxvila för hästar

Alla som gått på gym och styrketränat vet att kroppen behöver återhämtning. Att träna lika hårt varje dag gör inte att musklerna växer snabbare.

Samma sak gäller hästen, den behöver ta det lite lugnare en eller ett par dagar i veckan. Men att hästen har vilodag betyder inte att den ska stå stilla i boxen hela dagen! Hästar i frihet står aldrig still på stället långa stunder, de skrittar oavbrutet runt och letar efter mat.

En timmes skrittpromenad på lång tygel är en jättebra aktivitet på hästens vilodag. Ni får en skön stund i skogen tillsammans, vilket stärker er relation och gör att spänningar hos hästen släpper. Dessutom stärker det hästens skritt att få sträcka ut ordentligt på lång tygel.