Kom ihåg att du inte får rida var du vill

Av 18 § regeringsformen (RF) framgår att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten” och att denna rätt gäller oberoende av om markägaren samtycker eller inte. Innebörden av allemansrätten är inte alldeles klar men Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1996 s 495 uttalat att allemansrätten är en rätt för den enskilde att i sitt umgänge med naturen nyttja mark- och vattenområden som tillhör annan. Allemansrätten har sin grund i sedvana och syftar till att tillvarata allmänhetens intresse av rörelsefrihet i markerna.

Du får inte rida var du vill 

Allemansrätten är dock inte obegränsad vilket innebär att du inte får t.ex. rida var du vill. Inte heller får du tälta, fiska, plocka blommor etc. överallt. Innebörden av allemansrätten, d.v.s. var du får vistas, är inte närmare definierad utan den får sitt innehåll genom motsatsvisa tolkningar av vissa straffstadganden. Det är således aldrig förenligt med allemansrätten att rida på ett sådant sätt att man överträder gällande lagar och andra bestämmelser. Allt nyttjande av annans mark får dock inte anses förbjudet fastän man objektivt sett tangerar gränsen för en straffbar handling. Man behöver inte alltid fråga markägaren om lov att nyttja marken men man får inte rida på sådant sätt det medför nämnvärd skada eller olägenhet för honom.
 

Det finns ett flertal straffstadganden som begränsar rätten att rida på annans mark. Av bestämmelsen i 4 kap 6 § brottsbalken (BrB) framgår att man inte får rida så nära markägarens bostadshus att man rider på hans tomt (gård). Det kan medföra ansvar för hemfridsbrott. Lagrummet syftar till att man inte skall störa de boendes husfrid. I de fall tomten är mycket stor bör du ha som riktmärke att inte rida närmare eventuella bostadshus än 50-100 meter beroende på vilken insyn förhållandena medger. Du får alltså inte utan lov rida på annans tomt. Du får inte heller taga en olovlig väg över en plantering, åker, äng eller annan äga som kan skadas därav. Detta kan medföra ansvar för tagande av olovlig väg, 12 kap 4 § BrB. Att däremot använda en befintlig redan upptagen väg eller gångstig är inte straffbart. Det är inte heller straffbart att rida över ägor enbart därför att en markägare satt upp skyltar med tillträdesförbud. Denne kan inte på sådant sätt begränsa allemansrätten. Andra straffstadganden som begränsar allemansrätten är 12 kap 1, 2 §§ BrB om skadegörelse respektive åverkan.

Ridning medför ofta ett stort slitage på marken och i många fall även andra olägenheter för markägaren. För att inte rätten att nyttja annans mark skall urholkas måste straffstadgandena förstås som så att varje risk för skada eller slitage inte innebär att ridningen skulle vara förbjuden. Allemansrätten innebär att markägaren måste tåla andra nyttjar hans mark utan att han får ersättning därför.

Skydd av marken 

Förutom bestämmelser som skyddar markägaren från störningar i husfriden samt mot nämnvärd ekonomisk skada finns bestämmelser som begränsar allemansrätten i syfte att skydda marken ur naturvårdssynpunkt. I 7 kap 1 § miljöbalken (MB) stadgas att ”Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”. Med stöd av MB kan valda områden i naturen skyddas genom att de förklaras som nationalpark, naturreservat, kulturreservat, djur- och växtskyddsområden etc. Inom dylika områden kan det föreskrivas inskränkningar i medborgarnas rätt att tillträda och vistas och du får givetvis inte rida i strid mot dessa bestämmelser.

Jaktlagen 

I jaktlagen finns ett flertal bestämmelser som tar sikte på viltvården i de markområden där det finns vilt. Bl.a. stadgas att alla är skyldiga att visa viltet hänsyn samt att idrottstävlingar och annan liknande friluftsverksamhet skall genomföras så att viltet störs i så liten utsträckning som möjligt.

Användning av häst eller fordon etc.

Enligt rådande rätt får man troligen nyttja allemansrätten genom t.ex. ridning eller cykling.

Däremot är det som huvudregel förbjudet med körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk och skogsbruk på bl.a. barmark. Det finns generella undantag för vissa yrkeskategorier och ändamål. Därutöver kan länsstyrelsen medge undantag i ett enskilt fall.

Slutsats

Du har sammantaget en stor rätt att vistas i naturen och rida på annans mark. Du måste dock iaktta gällande bestämmelser samt visa sådan hänsyn att ridningen inte medför nämnvärd skada eller olägenhet för markägaren. Om du vet med dig att du kommer att rida inom samma område vid ett flertal tillfällen är det lämpligt att fråga markägarens om lov. Denne får då dessutom möjlighet att påverka ditt val av ridväg. Dessutom kan han meddela dig om han har för avsikt att vid något tillfälle t.ex. jaga på sin mark.

Rida flera tillsammans

Skall du rida på annans mark är det för det första en förutsättning att du håller dig inom ramen för allemansrätten. Du får t.ex. inte utan lov rida på annans tomt. Du får inte heller taga en olovlig väg över en plantering, åker, äng eller annan äga som kan skadas. Du får slutligen inte rida på sådant sätt att nyttjandet av marken medför nämnvärd skada eller olägenhet för markägaren. Förutom att ta hänsyn till markägaren måste du givetvis följa de bestämmelser som tar sikte på att skydda djur och växter från att skadas.

Din fråga ger upphov till frågan om allemansrätten begränsas i större mån när ni är flera som rider tillsammans? Eftersom det sannolikt medför större skada och olägenhet för markägaren om ni är flera skulle man kunna tro att denne inte bör finna sig i att ni rider på hans mark.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1996 s 495 prövat en liknande fråga. I målet yrkade fastighetsägaren att en arrangör av organiserad forsränning på annan tillhörig fastighet skulle förbjudas att fortsätta sin verksamhet eftersom uppkomna skador och olägenheter klart överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten.

Domstolen konstaterar att allemansrätten, en rätt för den enskilde människan. Domstolen uttalar därefter att även om allemansrätten tillkommer den enskilde kan den utövas av ett flertal personer tillsammans under förutsättning att envar håller sig inom ramen för allemansrätten. Skulle ett sådant kollektivt nyttjande emellertid innebära påtaglig skada eller olägenhet kan det medföra att allemansrätten inte får utnyttjas längre på det viset.

Av domen följer att en markägare får tåla att flera personer tillsammans nyttjar den allemansrätt som tillkommer envar. Domstolen fann att det inte inverkade på allemansrätten att arrangören bedrev verksamheten kommersiellt då det inte finns några bestämmelser som hindrar detta.

I det aktuella målet uttalade domstolen att envar av forsrännarna fick anses hålla sig inom ramen för allemansrätten men att verksamheten sammantaget blivit så intensivt och med hänsyn till växt- och djurliv även olämplig att den medfört avsevärda skador och olägenheter för markägaren. Skadorna och olägenheterna ansågs ha överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten och domstolen fann anledning att anta att motsvarande skador och olägenheter även fortsättningsvis skulle uppkomma om arrangörens verksamhet fick fortgå. Domstolen förbjöd därför arrangören att fortsätta med sin verksamhet utan medgivande av markägaren.

Av rättsfallet följer att ni, trots att ni är flera som rider tillsammans, har stor rätt att rida på annans mark. Om ni vet med er att ni kommer att rida inom samma område vid ett flertal tillfällen är det lämpligt att fråga markägarens om lov. Deltar ni i organiserad ridskoleverksamhet bör någon företrädare för ridskolan tala med markägaren. Denne ges då möjlighet att påverka ert val av ridväg samt vid vilka tider ni bör rida.