- Jag har ett sto som håller på att föla så du får vänta några timmar. Det kanske är en stjärna, sa fälttävlansbanbyggaren Margareta Algotsson till den tekniske delegaten Roger Edberg på vårkanten 2001.
Idag, 11 år och en olympisk silvermedalj senare vet hon hur rätt hon hade. Det mörka fuxstoet som kom ut skulle komma att bli Sveriges mest framgångsrika fälttävlans häst i modern tid tillsammans med Margaretas dotter Sara Algotsson-Ostholt.
Wega, som under hela sitt liv varit försäkrad i Agria, skulle komma att bli en tillgiven och social krabat. Hon var inte ett dugg blyg men som unghäst väldigt ful.
- Hon liknade mest en älg, tyckte Margareta.
Till vardags arbetar Margareta på en bank. Hästavel är en hobby där hon blivit väldigt framgångsrik. Här får hon ta emot pris som årets uppfödare på Ryttargalan.
Tredje generationen
Fölet var tredje generationen som Margareta födde upp, mamman var som de flesta redan vet, La Fair som Saras storasyster Linda red i OS-laget.
- Jag valde Irco Mena eftersom jag föredrar att avla på hopphingstar framför gångartshästar. Irco Mena har bra spermakvalité till skillnad från många andra. Jag har faktiskt använt honom till två ston i år med, trots att han dog 1995, berättar Margareta.
Wega hann bli nästan fyra år gammal innan inridningen påbörjades. Sara hade många hästar i stallet och Linda bodde i Tyskland och kunde inte hjälpa till.
- Både Wega och hennes storasyster Judy blev sent inridna. Sara sa sedan att nu måste vi sälja en av dem för jag hinner inte med. Då blev det Judy, bara för att någon ville ha henne. Båda två vann sedan unghästchampionatet och var med i unghäst-VM. Judy var också kvalad till OS med sin tyska ryttare.
Tycker inte om lösdrift
Under hela sitt liv har Wega stått på stall. Margareta är inte rädd för att säga vad hon tycker och lösdrift är hon väldigt emot.
- Mina hästar har alltid fått gå ute i hagarna med kompisar många timmar om dygnet men lösdrift tycker jag inte om. Jag tycker de flesta svenska lösdrifter är för dåliga och ofta bara en ursäkt för att ägaren ska slippa mocka. Vill man slippa mocka ska man inte ha några hästar.
Det är främst underlaget, leriga och blöta hagar, som Margareta är emot. Men hon tycker inte heller att man i en lösdrift har tillräckligt bra koll på hästarna.
- Det blir lätt så att den största får mat. Jag vill veta om de har ätit, vad de har ätit och om de har druckit, det kan man aldrig exakt veta i en lösdrift. Ska hästen bli en stjärna ska den inte behandlas på det viset och blir det ingen stjärna så ska den inte behandlas så ändå.
Fälttävlanshästarna är kända för att vara väldigt sunda. Margareta har två uppfödningar som tävlat på internationell nivå tills de var över 20 år gamla. Sundheten tror hon kommer från den mångsidiga träningen av duktiga ryttare och mycket utevistelse, även för tävlingshästarna.
- Att hästar ska stå inne 23 timmar om dygnet är något som människorna hittat på, det tror jag inte är något för våra hästar.
Sunda hästar är något som Agria ständigt förespråkar. Sedan länge har Margareta haft ett nära samarbete med sitt Agriaombud Håkan Astermark.
- Håkan är ärlig och redig. För mig är det viktigt att ha en bra kontakt med mitt ombud och det har vi verkligen genom Håkan, säger Margareta.
Margareta vill ha hoppblod till sina ston. Därför heter Wegas pappa Irco Mena.
Bor i Warendorf
För att återgå till hästen som mest liknade en älg som ung så har hon sedan ett par år tillbaka lämnat Algotsson Eventing i Läckeby för Warendorf i Tyskland.
- Wega har väl egentligen aldrig gjort något dåligt utan alltid varit på rätt håll men att hon var en stjärna märkte vi väl först för två år sedan. Och när hästarna är mellan 12-18 år så är de ju som bäst, säger Margareta.
Den senaste tidens framgångar har minst sagt gett blodad tand. Redan nu pågår inventering bland de unga hästarna i stallet inför Rio 2016.
- Det ser minst sagt spännande ut framöver, säger Margareta.