Den första sprutan

Först kommer hunden eller katten att få en injektion av veterinären så att den somnar (den sövs). Ofta ges injektionen under huden på halsen. Detta är inte något som gör särskilt ont, men det kan svida lite. Hunden eller katten kan därför rycka till något av detta.

Sprutan innehåller vanligtvis starka smärtstillande och lugnande medel. Det tar vanligtvis cirka 10-15 minuter från det att djuret har fått sprutan tills djuret somnar, men detta kan variera något. Ibland ger veterinären lite mer lugnande medel när djuret har blivit trött.

Illamående

Det är vanligt att både hundar och katter blir illamående från den första injektionen. Vissa kräks, särskilt om magen är full av mat. Om du vill minska sannolikheten för att ditt husdjur kräks kan du avstå från att mata under de sista åtta timmarna före besöket.

Det är viktigt att veta att illamåendet kommer först efter att medicinen har börjat verka och det stör därför inte djuret.

Sova med öppna ögon

Sista stunden brukar många säga ett sista farväl med klappar, gos och fina ord. Veterinären drar sig ofta undan lite, så du får den här tiden i fred med djuret.

Det kan vara skönt att veta i förväg att när djuret sover kommer ögonen att vara öppna. Detta beror på att musklerna i ögonlocken slappnar av helt.

Den sista sprutan

När djuret har fallit i djup sömn kommer veterinären att ge den sista dosen. Detta ges vanligtvis intravenöst via en venkanyl i benet eller direkt i ett stort blodkärl eller hjärtat. Djuret kommer att dö snabbt efter att denna dos har getts. Vissa kan andas djupare och djupare innan de slutar helt.

Efter att hjärtat har slutat slå och djuret har dött kommer vissa djur att få kroppsliga reaktioner. Det kan handla om ryckande i ett ben, kiss eller avföring. Detta händer när alla muskler i kroppen slappnar av. Det är också vanligt att djuret har en viss okontrollerad andning. Både djur och människor har en inbyggd reflex som gör att vi fortsätter att andas några gånger – även direkt efter döden. Det är därför en bra idé att vara förberedd på att detta kan hända.

Slutligen, för säkerhets skull, kommer veterinären att lyssna på djuret med ett stetoskop för att fastställa att hunden eller katten är död. Ibland gör veterinären det efter att ägaren har gått, så bli inte orolig om du inte ser det hända.

Att tänka på i förväg

Det finns många praktiska saker som kan vara bra att tänka igenom och ta ställning till före, under och efter avlivningen. Här kan du läsa mer om detta, så att du kan förbereda dig så bra som möjligt.

  • Tänk på var du vill att det ska ske. Är det någon specifik veterinär eller klinik du vill ha? Du kan också kontrollera om det är möjligt att låta en veterinär utföra en hemavlivning hos dig om du föredrar det, eller om det är bäst för ditt djur.
  • Om ditt djur känner sig obekvämt med att vara hos veterinären kan du i förväg kontrollera om veterinären har möjlighet att ge den första injektionen ute i bilen eller på parkeringen.
  • En del vill behålla lite av djurets päls eller ett tassavtryck som minne. Det kan ofta vara en bra idé att göra dessa saker i förväg, eftersom det kan vara mycket att tänka på under själva dagen. Det är dock också möjligt att fråga veterinären om du kan klippa en del av pälsen efter att djuret har somnat.
  • Många människor är osäkra på om djuret kan matas innan avlivningen. Anledningen till att många veterinärer rekommenderar att fasta djuret är att de ofta blir illamående från första injektionen om de har mycket mat i magen. Om du vill förhindra att djuret kräks kan det vara en bra idé att fasta djuret innan, eftersom det minskar sannolikheten. Om du har ett matälskande djur och vill låta djuret få allt det vill ha för sista gången spelar det ingen roll, men var beredd på att det kan komma upp igen.
  • Fundera på vilka som kommer att vara inblandade.
  • Hur mycket vill du vara med om? En del vill vara där tills djuret somnar, men vill inte vara där för den sista injektionen. Vissa vill komma in och se djuret efteråt, medan andra inte vill det. Det finns inga regler här. Det du känner är rätt för dig är det som är rätt val. Hur mycket du väljer att delta i säger ingenting om hur mycket du tycker om ditt djur.
  • Vissa vill ta med sig djurets favoritsäng, filt eller bur så att djuret kan somna i eller på något mjukt och välbekant. Katter känner sig ofta trygga i buren efter att det första sticket har getts. Många vill därför låta katten somna där inne. Tyvärr är det inte möjligt att kremera djuret i filtar, sängar eller liknande, eftersom de flesta textilier inte är gjorda av brännbart material.
  • Det är tillåtet att ta med godis som djuret kan få i tiden före och under första sticket, men var beredd på att det kan komma upp igen. Ett tips kan vara att ta med något som djuret verkligen gillar, som avledning när det första sticket ges.
  • Fundera på vad du vill ska hända med djuret efteråt. Det vanligaste är att veterinären behåller djuret och levererar det till ett godkänt djurkremeringsföretag. Det finns då möjlighet att få tillbaka askan efteråt – så kallad separat kremering.

    Det finns olika urnor du kan välja att ta med djuret hem i. Det finns både urnor att ha på hyllan eller nedbrytbara urnor som kan grävas ner. Vissa platser erbjuder också askplattor eller andra minnesmärken.

    Om du inte vill få något tillbaka efteråt kommer djuret att kremeras tillsammans med andra djur. Detta kallas kommunal kremering.

    Om du vill begrava ditt djur, till exempel i trädgården, är det viktigt att du i förväg kollar med kommunen vilka regler som gäller för att begrava husdjur där du bor. Här måste du också tänka på hur du ska transportera och eventuellt förvara djuret tills du kan begrava det.
  • Vi vet att efterspelet ofta är jobbigt, och det känns tomt utan din hund eller katt. Det är därför bra att alliera sig med någon som känner till din situation och kan finnas där för dig i tiden efter. Rensa din kalender i förväg om du vet att du och de dina behöver lugn och ro under dessa dagar.

För dig med flera djur

Djur har ett otroligt bra luktsinne. De kommer därför ofta att förstå att vänner är sjuka långt innan vi människor upptäcker det.

Om du vill göra något för att djuret hemma ska förstå kan du ta med en filt eller liknande till avlivningen. Ta med detta tillbaka till det andra djuret efteråt.

Om du har en hemavlivning finns det möjlighet att släppa in det andra djuret efter avlivningen, så att det själv kan bestämma om det vill nosa på sin döda vän eller inte.

Djuret som ska avlivas behöver lugn och ro, så generellt sett rekommenderas det inte att ta med ett annat djur till själva avlivningen.