Fång hos häst

Fång är en allvarlig sjukdom som orsakar stort lidande och i värsta fall leder till att hästen måste avlivas. Det kan drabba alla hästdjur, men ses framför allt hos ponnyraser. Symtomen visar sig i hovarna då det uppstår en inflammation i hovens lamellager som leder till smärta och förändrat rörelsemönster. Även om orsaken till fång ännu inte är helt kartlagd finns i dag flera kända underliggande riskfaktorer.

Värme och förstärkt puls

Symtomen vid ett fånganfall varierar från stelhet och korta steg fram där hästen rör sig sämre på hårt underlag, till den klassiska fångställningen där hästen står med kroppsvikten förskjuten bakåt, framhovarna placerade framför sig och bakbenen in under sig.

Vid kraftiga fånganfall kan hästen ha så ont att den blir liggande. Ibland kan fång uppstå som en hälta, oftast då en frambenshälta. I den akuta fasen kan en tydlig värmeökning kännas i de hovar som är påverkade, med en tydligt förstärkt puls i blodkärlen på båda sidor vid kotan.

Sjukdomsförloppet kan vara så kort som några timmar. Tidiga insatser är avgörande för prognosen. Omfattningen av och durationen (tiden) för fånganfallet kan avgöra om inflammationen i lamellagret försvagar sambandet mellan hovbenet och hovväggen – med resultatet att hovbenet roterar och/eller sänks. Det är därför viktigt att avlasta hovarna så mycket som möjligt.

Tunga hästraser, eller om hästen tillåts för mycket rörelse, leder till större risk för rotation/sänkning. Tecknen på en lägesförändring av hovbenet är att kronranden blir mjuk när den har förlorat sitt stöd från hovbenet. Vid sidan av att prognosen för tillfrisknande är sämre vid lägesförändring så blir konvalescensen dessutom betydligt längre.

Endokrina sjukdomar

Den mest välkända orsaken till fång är en underliggande metabolisk sjukdom, framför allt EMS eller insulin dysreglering (ID). Oförmåga att hålla blodinsulinet på normalnivå i respons till kolhydrater är associerat med förhöjd risk att utveckla fång.

Även den endokrina sjukdomen pituitary pars intermedia dysfunction (PPID – tidigare benämnd Cushings syndrom) ses oftare hos hästar med upprepade episoder av fång, även om den bakomliggande mekanismen inte har kunnat fastslås.

Dessa hästar har extra svårt att hantera de vattenlösliga sockerarterna som finns i gräs. Det är framför allt när gräset blir stressat under sin tillväxtperiod (kalla frostnätter varvat med varma, soliga dagar eller lång tids torka) som sockerhalten av fruktan ökar.

Eftersom det är många faktorer – såsom typ av gräs, gödsling, tid på dygnet, antal soltimmar och så vidare – som påverkar halten av vattenlösliga sockerarter i gräset är det omöjligt att veta hur mycket som är för mycket för en häst med EMS eller som tidigare haft fång.

Endotoxiner

En rubbning av tarmfloran kan ske när hästen eller ponnyn av någon anledning får i sig stora mängder kraftfoder eller släpps på ett kraftigt grönbete. Se därför till att hästen vänjs successivt vid bete och foderbyten.

Ha koll på hästens hull och låt den inte bli för tjock. Även om fetma i sig inte orsakar fång så ökar risken för att utveckla EMS.

En mycket kraftig tarmflorerubbning som exempelvis efter en bukoperation, vid allvarliga diarréer, eller vid leverpåverkan och infektioner, kan leda till att endotoxiner (gifter) produceras. Endotoxemi kan utlösa fånganfall.

Ett annat exempel är när ett sto inte släpper efterbörden normalt efter en förlossning. Den kvarblivna efterbörden leder till bakterietillväxt som släpper ut endotoxiner och kan leda till fång med ett mycket snabbt förlopp.

Mekanisk överbelastning

Hästar som har en kraftig hälta en längre tid kan drabbas av belastningsfång på det motsatta benet. Likaså kan hästar som skenat på asfalt drabbas av inflammation av lamellagret. Även om mekanismen bakom överbelastningsfång är lite annorlunda än vid ovan nämnda orsaker kan det leda till allvarliga konsekvenser. För att förebygga överbelastningsfång är det viktigt att du följer veterinärens rekommendationer.

Så här vänjer du hästen vid att äta gräs

• Låt hästen vänja sig genom att i början gå i gräshagen under begränsad tid av dygnet, öka tiden successivt.
• Gå ut och beta hästen för hand en stund varje dag.
• Riv gräs, och byt successivt mot allt större delar av grovfodergivan i höpåsarna, under två veckors tid.

Alla hästar kan inte gå på sommarbete

Som hästägare är det extra viktigt att hålla koll på överviktiga hästar och hästar som tidigare har drabbats av fång när de släppts på bete, men också under resten av sommaren eftersom det inte finns någon 100-procentigt säker period. Allra högst risk är det under vår och höst.

Hästar som haft fång upprepade gånger ska inte alls gå på vanligt bete. En häst med misstänkt eller bekräftad EMS (ekvint metabolt syndrom) och/eller PPID (Cushing’s Disease) bör man vara extra försiktig med när det gäller tillgång till gräs. Du behöver diskutera med din veterinär om hästen alls kan gå på bete och i så fall när, hur och vilken typ av bete som är lämpligt beroende på hur hästen mår.

Akut behandling

Om du misstänker att din häst har drabbats av fång ska du genast plocka in den från hagen, och ställa den på box eller i sjukhage med ett mjukt och torrt underlag. Helst bör det vara en tjock spån- eller sandbädd för att få svikt samt stöd till hovbenet genom sulan. Viss smärtlindring kan ges genom att kyla hästens hovar med kallt vatten. Hovbandage/tossor kan också göra hästen mer komfortabel.

Var noga med att ge grovfoder som är analyserat, undvik grovfoder som ligger högt i kolhydrater och då framför allt vattenlösliga sockerarter. Om du inte har tillgång till detta kan du vattna ur höet/hösilaget och dryga ut givan med halm. Tillkalla en veterinär omedelbart för behandling. Du bör inte transportera en fånghäst i det akuta skedet.

Det finns ingen anti-fångmedicin utan all behandling i det akuta skedet går ut på att smärtlindra och identifiera orsaker till fånganfallet. När de akuta symtomen klingar av behöver man ha en långsiktig rehabiliteringsplan där korrigerande verkning, sjukbeslag, gradvis ökad belastning och viktminskning ingår.